Politikerna försvarar kritiserade huset: ”Den mörka färgen har blivit populär”

Är det nya centrumhuset fult? Är det förenligt med detaljplanen?

Föreningen för byggnadskultur med ordförande Bo Carlsson i spetsen, rasade över nybyggnationen i centrum. De krävde ett antal svar från kommunen. Nu har miljö- och byggnadsnämnden svarat i en sex sidor lång skrivelse.

Kort sammanfattat konstateras i svaret att byggnaden är förenlig med detaljplan. Vad som är fint eller fult är en smaksak.

– Nu aktuell byggnad kontrasterar med sin moderna stil och sin mörkbruna kulör till omgivande byggnader men det är i sig inte skäl att neka bygglov. Byggnaden har trots sin enkelhet det egenvärde som påtalas i plan- och bygglagen och utgör ett exempel på byggnad av vår tid, svarar nämnden.

Inledningsvis skriver nämnden i sitt svar, som stadsarkitekten Torbjörn Gustafson tagit fram och nämnden sedan beslutat att anta som sitt, att det är bra att arkitektur uppmärksammas och engagerar.

Nämnden redogör för bakgrunden. Normalt sett får kommunen kännedom om ett bygglovsärende när en fastighetsägare lämnar in handlingar till miljö- och byggnadsförvaltningen. När ärendet hanteras granskas handlingarna för att se så lagar, regler och bestämmelser uppfylls. Bland annat bedöms, om ärendet gäller en byggnad, att plan- och bygglagens (PBL) utformningskrav uppfylls.

I fallet med den aktuella byggnaden var det kommunen som ville få området bebyggt. Intresserade bolag bjöds därför in för att lämna förslag hur man vill bebygga kvarteret, inom ramen för en markanvisning. Tre förslag kom in och efter utvärdering föll valet på byggherren Chilid Group.

I förslaget ingår byggnaden längs Nya Kyrkogatan, som föreslogs ha en karaktär av paradbyggnad samt relatera till stadshotellet och Kungsgatans äldre byggnader. Innehållet skulle gärna vara publikt, kontorsverksamhet eller handel.

Längs Österlånggatan vill man bygga radhus i två våningar som med sin utformning och fasadmaterial av trä och tak med tegel, kompletterar befintlig bebyggelse längs gatan och intilliggande gator.

Längs Gamla Kyrkogatan planeras ett flerbostadshus i fyra våningar, byggt i trä, med en fasadterass runt hela byggnaden.

Under en markanvisning jobbar byggherren ihop med kommunen kring förslaget. I det aktuella fallet fick ursprungsförslaget justeras eftersom de hyresgäster man tänkt sig inte gick att hitta.

Det alla har att ta hänsyn till vid byggprojektet är gällande detaljplan. I denna finns en önskan att återskapa det slutna kvarter som tidigare funnits på platsen samt att nya byggnader ska utformas med särskild hänsyn till omgivningens kulturhistoriska värden. Några andra specifika utseendebestämmelser finns inte.

De byggnader som ansetts ha mest betydelse för utformningskravet är Stadshotellet från 1878 med en utformning präglad av nyrenässansen. Vintergatan som är byggt i början på 1990-talet i en postmodernistisk stil och innerstadens bostäder från senare delen av 1970-talet. Där ingår också Kolgården, byggd i början av 1990-talet i postmodernistisk anda. Hasselbladsgården och övrig äldre bebyggelse i hörnet av Österlånggatan och Gamla Kyrkogatan i blandade stilar. Samt Brogårdsskolan (numera Brogymnasiet) med sin ursprungliga del byggd 1915, tillbyggd med en mindre del 1934 och med en större tillbyggnad och ombyggnad gjord under 1990-talets första hälft.

Med andra ord rör det sig om byggnader som har olika stilar, olika färger och där merparten är byggda i relativt modern tid.

– Den byggnad som nu är under uppförande har getts ett modernistiskt uttryck med en enkel volym och låglutande tak, den karaktär av paradbyggnad som byggnaden var tänkt att få enligt ursprungsförslaget har tonats ner, svarar nämnden.

Vidare har man konstaterat att bullret från Nya Kyrkogatan är så omfattande att det inte går att bygga bostäder där den nya byggnaden nu står. Om den byggnaden inte uppförts hade det behövts ett bullerplank ut mot gatan för att kunna bygga bostäder på området.

Nämnden för även fram att det inte bara är utseendet som ska bedöms när man tar hänsyn till omgivningens kulturhistoriska värden

– En annan aspekt är hur väl byggnaden genom sin placering överensstämmer med platsens bebyggelsemönster. Kvarteret Tellus bestod historiskt av flera hus, innan de revs, som var placerade i gatuliv och som tillsammans bildade slutna kvarter, skriver nämnden.

Detta kommer de tre planerade projekten återskapa menar man.

– Slutsatsen har blivit att sammantaget anses att den moderna byggnad som nu är under uppförande och utgör en första etapp, tillsammans med planerade med sina olika stilar, ansluter till områdets karaktär som kännetecknas av varierad utformning med byggnader med olika stilar uppförda under olika tider.

– Nu aktuell byggnad anses uppfylla detaljplanens hänsynsbestämmelse. Byggnaden bedöms även uppfylla övriga utformningskrav som säger att en byggnad ska ha en god form-, färg- och materialverkan enligt plan- och bygglagen. Bedömningen grundar sig inte på personliga omdömen utan följer hur avsikten med en bedömning ska vara enligt lagens förarbeten.

Nämnden förklarar att byggnadens arkitekt har velat skapa en modern byggnad med träpanel laserade i en tjärbrun kulör och gavelfasaderna i betongelement i ljus kulör.

– Det går att märka en trend att fler och fler hus byggs med mörka fasader, kanske speciellt i våra innerstäder. Den mörka färgen har blivit populär inte bara målad på trä, puts eller betong utan även tegelfasader har fått ett uppsving bestående av mörkt tegel. Även arkitektur påverkas av modesvängningar, konstaterar nämnden i sitt svar.

Sist men inte minst svarar nämnden att vad gäller kommande byggnationer så har bygglov beviljats för radhusen. För huset längs Gamla Kyrkogatan har inget bygglov ännu lämnats in. Vad kommunen känner till är byggherrens bearbetning av markanvisningsförslaget för denna del ännu inte klar.

– Men det som redovisades vid senaste avstämningsmöte och som väl stämde överens med ursprungligt förslag, ställer sig tjänstemännen positiva till.