Kristinehamnsprofessorn Simon Sorgenfrei är aktuell med sin nya bok ”Näktergalen” om Erik Johan Stagnelius. I boken skildrar han bland annat sin egna kärlek till den värmländska naturen.
– Boken är mer personlig än mina tidigare böcker, säger Simon Sorgenfrei.
Som tonåring fick Simon Sorgenfrei till uppgift att läsa om poeten Erik Johan Stagnelius när han pluggade på gamla Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn. Simon kände knappt till Stagnelius verk sedan tidigare, men minns hur han greps av dem redan då som gymnasieelev.
– Det var spännande. Han lyckas att förmedla mörka och djupa stämningar som fascinerade mig då, mer kanske än deras idémässiga innehåll. Det vet jag inte om jag förstod så mycket av då, även om jag kanske var en ganska grubblande tonåring, men det spelade inte så stor roll, berättar Simon Sorgenfrei.
Men att Stagnelius litterära verk skulle komma att betyda såpass mycket för honom var inget som han anade.
– Jag har alltid varit intresserad av hans liv, men jag hade inte en tanke på att jag skulle skriva och ge ut en bok om honom.
Skrev dikter
Som 19-åring flyttade Simon från Kristinehamn. Han strävade efter att komma bort från sin hemstad för att upptäcka nya ställen.
– Jag hade en bra barndom i Kristinehamn, men jag längtade bort till något annat, förklarar han.
Simon har utforskat och bott i flera olika platser i Sverige, bland annat i Torsby, Göteborg, Karlskrona och Öland. På Öland läste han en skrivarkurs.
– Jag skrev allt möjligt och ville utveckla mitt språk. Jag skrev dikter, noveller och skönlitterära texter. Jag har skrivit lite journalistiska texter också, eftersom jag läste Media och kommunikation i Torsby.
Simon valde att studera vidare och det var när han läste litteraturvetenskap på universitetet, som fick han upp ögonen för medeltida persisk och islamisk lyrik.
Jag längtar till den värmländska naturen
– Jag började läsa religionshistoria för att förstå litteraturen bättre. Sedan blev jag fascinerad av religionshistoria. Jag hade haft ett intresse av mytologi tidigare, men det var framförallt genom persiska sufilyriken, alltså muslimsk lyrik som mitt intresse för region växte fram.
Forskat om islam
Simon har sedan läst religionshistoria, islamologi och persiska på olika universitet. Han har rest och forskat i USA, Turkiet och andra länder, men under de senaste 25-30 åren har han bott i Stockholm.
I dag är Simon verksam som professor i religionsvetenskap på Södertörns högskola. Han har bland annat forskat om islam och sufism samt om religion, migration och radikalisering.
– Den boken som jag har skrivit nu skiljer sig väldigt mycket från vad jag skrivit tidigare. Den här boken är mer personlig och inte på samma sätt resultat av akademisk forskning. Det har både varit lite läskigt och befriande att skriva på det sättet, säger Simon Sorgenfrei.
I Erik Johan Stagnelius dikter beskrivs ofta naturen och omgivningen.
– Jag är ofta ute i naturen och har ett intresse för fåglar inte minst. När jag var liten var jag ofta ute med mina föräldrar i naturen och nu försöker jag få med mig mina egna barn så ofta jag kan. Det är inte alltid de delar samma intresse som mig, säger han och skrattar till.
Simon har en sommarstuga i Storfors, som han besöker flera gånger om året.
– Ju äldre man blir desto mer börjar man kanske att grubbla över sin uppväxt och bakgrund. Det är ofta som jag känner att jag längtar till den värmländska naturen och platser som jag har en speciell relation till, säger han och tillägger:
Det är roligt att jobba att med en bok
– Det är en längtan som Stagnelius ofta skildrar i sina dikter. Han bodde också i Stockholm som jag och han längtade hem till sitt barndomslandskap på Öland och utanför Kalmar. Han var långt mycket olyckligare i Stockholm än jag var, skrattar Simon och berättar att Stagnelius skriver om livet som en fångenskap och om döden som en befrielse.
”Bitvis dramatisk”
Stagnelius dog som 29-åring och efter hans död kom han att betraktas som en av Sveriges främsta poeter.
– Boken är bitvis dramatisk. Stagnelius var sjuk, led av missbruksproblem och dog väldigt ung. Han begravdes på Maria Magdalenas kyrkogård på Södermalm i Stockholm, familjen var på Öland, han hade inga vänner och ingen kom till begravningen.
På 1800-talet var det många svenskar som levde i fattigdom.
– Jag vill att boken ska kunna läsas för de som inte har så stor kunskap om honom och hur han hade det. Boken ska fungera som en sorts introduktion till Stagnelius. Jag hoppas att ingången med mina personliga upplevelser via naturen och min egna relation till min egna uppväxtmiljö till Kristinehamn ska vara ett sätt för andra att ta sig in i Stagnelius poesi.
Minnesskylt
Boken släpptes den 6 maj och den 13 maj var det boksläpp på Rönnells bokhandel i Stockholm. I samband boksläppet i Rönnels restes en minnesskylt över Stagnelius som Svenska Akademien tagit fram.
– Det är jättekul att Akademien och Stockholms stad uppmärksammar detta, det är hedrande. Det känns bra att boken har släppts. Det är roligt att jobba att med en bok, men det är härligt när man är färdig, det ska bli roligt att se hur den motas.
Jag har inga problem att hitta inspiration
I nuläget är det oklart om Simon kommer att hålla ett boksläpp i Värmland framöver.
– Jag åker så ofta jag kan till sommarstugan i Storfors, men det jag har inte bestämt något boksläpp i Värmland än.
Tidigare har du skrivit böcker där du har forskat om ett ämne, kommer vi att se fler böcker från dig framöver där du skriver utan vetenskapliga studier?
– Det återstår att se. Stagneliusboken har varit en liten pausunderhållning, en vilsam bok att skriva innan jag tar mig an ett större arbete som jag planerar.
Vad får du all inspiration ifrån?
– Det är så mycket jag tycker är intressant att det väl snarare är ett problem att begränsa antalet projekt. Jag har inga problem att hitta inspiration. Jag tror det här med inspiration är en myt, skrattar Simon.
Han arbetar utifrån två motton. Det ena mottot kommer från konstnären Ivan Aguéli.
– Han sa vid ett tillfälle att växling i arbete innebär vila. Om man är trött på arbete så kan man bara byta till ett annat arbete. Då känns det som man vilar från det första arbetet.
Det andra mottot kommer från Jan Guillou.
– Han har sagt att inspiration är för amatörer, att man inte har tid att sitta och vänta på inspiration. Jag håller med honom om det, även om jag anar att han sagt det lite för att retas. Det är bara spotta i nävarna och köra på.
Framöver planerar Simon Sorgenfrei bland annat en uppföljning på boken ”’De kommer att vara annorlunda svenskar’. Berättelsen om Sveriges första muslimer”.
– Jag ser fram emot det, men det kommer att kräva mycket arbete. Vi får väl se om jag ror det i land, avslutar Simon Sorgenfrei.