Inom EU-projektet Erasmus kom nyligen tre naturelever från Brogymnasiet hem från en utbytesresa till Ungern.
Där deltog de i demokratikonferenser och temat för i år var källgranskning.
Förutom Sverige deltog också länderna Ungern, Spanien och Danmark i projektet som arrangerades för 26:e gången i ordningen.
På resan fick eleverna, som går naturvetenskapliga programmet, bo hos värdfamiljer.
– Jag var lite tveksam till den här resan i början, att bo hos en familj. Men jag uppmanar alla att följa med som får chansen. Det är väldigt lärorikt, säger Carl-Anton Lindqvist.
Ola Robertsson är biologilärare och jobbar med internationalisering på Brogymnasiet och är den lärare som följer med eleverna på de här utbytesresorna.
Viktigt att ungdomar får vara med på det här
– Jag tycker att EU borde ha fler sådana här träffar. Det är ju så att riktningen i Ungern går åt ett håll. Det är monopol på nyhetsmedia till exempel. Därför är det viktigt att ungdomar får vara en del av det här, det här temat speciellt, säger han.
– Det var annorlunda och lärorikt. Vi fick höra mycket historia och vi hade många politiska diskussioner, säger Elliot Hedberg.
– Ola hade varnat oss lite innan för att prata politik, men det var de som tog initiativet. Det här var väldigt privilegierade elever på den skolan vi var på. Väldigt pålästa. Många sa att de kommer att flytta från Ungern när det är dags att plugga vidare, säger Carl-Anton.
– Deras regim är ganska begränsande och annorlunda från vår. När de pratade om fake news i Ungern så sa de att det var ett stort problem eftersom regimen använder sig av det, säger Cornelia Engman.
Hon berättar också om en demonstration som gjordes mot landets premiärminister Viktor Orbán av lärare som inte tycker att lärarfacket representerar lärare. En viktig del i det är att de vill behålla sin strejkrätt.
– Det kom jättemånga på den här demonstrationen, men precis någon timme innan, hade nyhetsmedia varit där och filmat och skrivit att det inte var några där. Men demonstranterna hade inte kommit ännu.
De tre eleverna är överens om att känslan de fick av resan var att människor i Ungern har en större medvetenhet kring källgranskning än vad svenskar har. Åtminstone ungdomar, medan många äldre kanske är mer benägna att tro på det som står i ungersk media, oavsett vad det är som står.
De menar att eftersom de läser mycket vetenskap är det viktigt att kunna skilja sanning från lögn.
– Det kan vara mer farligt för oss för vi köper mer av det vi läser rakt av. Men frågade du många ungrare så hade de uppfattningen att vi i Sverige inte har några problem alls, säger Carl-Anton och de andra instämmer.
– De var också otroligt öppna och benägna att diskutera. Det var intressant att prata med dem och att få träffa ungerska ungdomar och se vad de har för värderingar. Vi känner att vi har fått mer klarhet i det här med fake news, avslutar Cornelia.