2019 togs i Kristinehamns kommunfullmäktige ett beslut om att fullt ut praktisera den så kallade enprocentsregeln vid ny och ombyggnationer. Regeln innebär att en procent av den projekterade byggkostnaden ska användas till konstnärlig utsmyckning, som också många kommuner använder sig av, och nu äntligen Kristinehamns kommun gör sedan 2019.
Denna regel har använts två gånger, dels Sannagårdens äldreboende och den kommande gymnastikhallen vid Brogymnasiet, det är inte ofta det händer.
Nu planeras en ombyggnation av Fiskartorpets reningsverket där man avsätter 3,5 miljoner till konstnärlig utsmyckning enligt enprocentsregeln av den budgeterade byggkostnaden på 350 miljoner (om det nu stannar vid det). En stor summa för en privatperson men en relativ liten i en kommuns ekonomi, en procent. Det här tyckte tydligen Eric Hesselius var en ”orimlig kostnad” för kommunen. Jag tycker inte en procent är en orimlig kostnad.
Lite magstarkt uttalande om man jämför med andra kostnader, som en del blev väsentlig dyrare än planerat som Stadsparken, ombyggnationen av södra och norra torgen, Brogymnasiet med mera. Enorma kostnader som inte ifrågasatts som orimliga, men när det kommer till konstutsmyckning för en procent är det helt plötsligt ”orimligt”.
Är det kostnaden i sig eller är det att man tycker konstutsmyckningar är nåt man kan vara utan. Nej, nagga inte i kanten på det tagna beslutet om enprocentsregeln, nu när den äntligen börjat att användas.
Kjell Sundberg, konstnär
"Inte rimligt att lägga 3,5 miljoner kronor på offentlig utsmyckning”