Kristinehamns ambulans snabbast i länet – Hans och Andreas vet varför

Publicerad:
Andreas och Hans berättar varför de tror att ambulansen i Kristinehamn är snabbast i Värmland. Foto: Madeleine Sandström

Ambulansen i Kristinehamn är snabbast i länet. Men vad är det som gör att ambulanspersonalen kan rycka ut så snabbt och hur lång tid måste man vänta innan man får hjälp?

Ambulansförarna Hans Lindermo och Andreas Forsberg förklarar vad de tror är orsaken till att ambulansen i Kristinehamn sticker ut i länet.

Förra året utsågs Kristinehamnsambulansen till snabbast i Värmland och bland de absolut snabbaste i Sverige. Det visade en rapport från Öppna jämförelser från SKR och MSB. Det var inte första gången som ambulansen i Kristinehamn utsågs till snabbast i Värmland. 2021 utsågs de även som snabbast i länet med en snittid på 11 minuter. 2022 ökade snittiden till 12,5 minuter.

Varför tror ni att tiden har ökat?

– Under pandemin skulle vi ha på oss ett skyddsförkläde, munskydd och visir innan vi träffade patienten. Det blev kallt när vi gjorde detta, vi fick ofta stå utanför ambulansen och klä oss. Och det tog lite längre tid att ta på sig allt, säger Andreas Forsberg, som är ambulanssjukvårdare.

Under pandemin behövde ambulanspersonalen ha på sig munskydd, visir, handskar och skyddskläder.
Under pandemin behövde ambulanspersonalen ha på sig munskydd, visir, handskar och skyddskläder. Foto: Madeleine Sandström

Mellan varje patient var ambulanspersonalen även tvungna att lufta ambulanserna i en kvart för att vädra ut eventuella virus, innan ett nytt uppdrag kunde tas. De skulle också sprita av kontaktytor med desinfektionsmedel, vilket de även gjorde innan och efter pandemin.

– Till en början när corona kom var det ingen som visste hur farligt eller hur stort pandemin skulle bli. Vi var försiktiga, berättar Andreas Forsberg.

Varje gång som ambulanspersonalen får in ett larm finns det en prioriteringsordning på hur snabba de ska vara.

– Prio 1 är när vi kör med blåljus och sirener. Då är det fara för liv, hälsa och egendom. Då ska vi vara iväg inom 90 sekunder, säger Andreas.

Vid prio 1 larm kan det till exempel handla om misstanke för stroke, hjärtinfarkt, bränder, trafikolyckor och drunkningsolyckor, när det är fara för liv.

Olika prioriteringar

– Prio 2 är att man skyndsamt ta sig iväg, 90 sekunder gäller fortfarande men vi åker utan blåljus och sirener, säger Andreas Forsberg.

Under coronapandemin behövde Andreas och Hans vädra ambulansbilen mellan varje patient.
Under coronapandemin behövde Andreas och Hans vädra ambulansbilen mellan varje patient. Foto: Madeleine Sandström

– Prio 3 och prio 4 är transporter mellan vårdinrättningar eller bostaden. Då kör vi som vanligt berättar Hans Lindermo, som är sjuksköterska.

Oavsett vilken prioritet de åker på, måste de anpassa sig efter övriga trafikanter och väderlek.

Allt har blivit lättare
Hans Lindermo

– Vill komma fram smidigt och säkert, säger Hans Lindermo.

Varför tror in att Kristinehamnsambulansen är snabbast i länet?

– Vi når våra patienter snabbt tack vare vårt geografiska läge. Stationen är centrerad i stadskärnan. Vi har en kultur och en anda som gör att vi är på alerten också, säger Andreas Forsberg.

– Vi har alltid varit snabba när man tittar tillbaka. Det försöker vi verkligen hålla kvar vid, säger Hans Lindermo.

Förändrad tillvaro

När restriktionerna släpptes i samhället och coronapandemin inte längre räknades som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom förändrades Hans och Andreas arbetstillvaro.

Under coronapandemin fick ambulanspersonalen klä sig med skyddsutrustning.
Under coronapandemin fick ambulanspersonalen klä sig med skyddsutrustning. Foto: Madeleine Sandström

– Vi behöver inte ta på oss hela skyddsutrustningen, men vi använder det fortfarande när det behövs, fast inte i samma grad. Det var en hög skyddsnivå då och nu har vi återgått till det normala men med en viss förändring. Vi är nog mer medvetna i dag än vad vi var tidigare, säger Andreas Forsberg.

– Allt har blivit lättare sedan restriktionerna släpptes. När det var som värst var det tungt, säger Hans Lindermo.

Det är en bra känsla och hjälpa någon
Andreas Forsberg

Ambulanspersonalen upplevde att de hade mer uppdrag under pandemin.

– Det tog längre tid. Och det va många överflyttningstransporter. Vi utförde många uppdrag med misstänkta och konstaterade coronasmittade, men vi har ingen exakt statistik på det här och nu. Men det är vår upplevelse, säger Hans.

Högre belastning på sommaren

Andreas och Hans berättar att det kan vara ungefär 16 larm på ett dygn fördelat på två ambulanser.

– Det varierar väldigt när folk larmar ambulans. Folk tror att det toppar på högtider, men det har inte med det att göra. Det kan vara mycket under veckans alla dagar och tider på dygnet, säger Andreas.

I dag behöver Hans Lindermo och Andreas Forsberg inte ta på sig lika mycket skyddsutrustning när de ska hämta en patient.
I dag behöver Hans Lindermo och Andreas Forsberg inte ta på sig lika mycket skyddsutrustning när de ska hämta en patient. Foto: Madeleine Sandström

– Nu går vi mot sommaren när folk är mer aktiva, klipper gräs, badar och cyklar. Det är högre belastning under sommaren. Det är mer turister och folk ute i rörelse då, säger Hans.

När ambulanspersonalen har som mest att göra hinner de inte ens med att äta mat.

– Det kan hända flera gånger att man har med sig en matlåda som man får ta med sig hem igen. Vissa dagar hinner man inte träffa sina kollegor på andra bilen under ett arbetspass. Då vi åker om varandra. Man är glad för de dagar vi iallafall hinner äta, säger Andreas.

Vad är det roligaste i ert yrke?

– Variationen är det roligaste och att få patientkontakt. Man får lösa allt möjligt på plats, säger Hans.

Hans och Andreas arbetar i tiotimmarpass.
Hans och Andreas arbetar i tiotimmarpass. Foto: Madeleine Sandström

– Jag håller med att man inte vet hur dagen kommer att se ut. Det ger så mycket att få hjälpa till i en akut och utsatt situation. Det är en bra känsla och hjälpa någon annan och vi vet att vi gör skillnad på riktigt, säger Andreas Forsberg.

Artikeltaggar

AmbulanssjukvårdBränderCoronavirusetKristinehamnMSBOlyckor och katastroferVård och omsorgVärmlands län

Så här jobbar NKP med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Läs vidare