Kalle Alexandersson om nybygget bakom Statt: ”Nya fastigheter har mörka färger”

Många kristinehamnare har reagerat starkt på nybygget bakom Stadshotellet.

Allmänheten har uttryckt sig att byggnaden är extremt ful och att den förfular Kristinehamn.

Nu förklarar kommunen varför de tillät nybygget i kvarteret Tellus.

Flera personer som NKP har pratat med har reagerat över nybyggnationen bakom Stadshotellet i Kristinehamn och uttryckt sitt missnöje med den. Förra veckan skickade föreningen för byggnadskultur i Kristinehamn in ett mejl till miljö- och byggnadsnämnden, där de uttrycker sin oro kring kvarteret Tellus. Föreningens ordförande Bo Karlsson hade en del frågor angående byggnadens utseende och detaljplanen.

2007 togs det fram en detaljplan för kvarteret Tellus, som omfattar området bakom Stadshotellet.

– Tanken då var att man skulle bygga bostäder och centrumändamål i kvarteret Tellus. Kommunen ville att rivningstomter skulle bebyggas. Det hade varit bostäder där tidigare. Hela fastigheten såldes till Kristinehamnsbostäder. De hade köpt tomten för att utveckla projektet, men de misslyckades. De fick inte ihop det ekonomiskt, berättar Kalle Alexandersson, som är planeringschef på Kristinehamns kommun.

Kommunen valde då att köpa tillbaka marken från Kristinehamnsbostäder, eftersom de ville se till att visionen uppfylldes. Kommunen gjorde sedan en intresseanmälan för markanvisning och fick in tre intressenter som de tog in och pratade med. Ett av bolagen var Chilid group.

– De hade ett koncept som vi tyckte såg intressant ut när vi tittade på vad som finns omkringliggande och vad de skulle kunna göra.

En utmaning

På grund av bullerkrav i kvarteret Tellus tillåts inte bostäder närmast Nya kyrkogatan, utan endast så kallat centrumändamål. Bostäder är däremot tillåtna längs Österlånggatan och Gamla kyrkogatan.

Kravet om centrumändamål längs Nya kyrkogatan är en utmaning för att kunna genomföra byggnation i kvarteret, menar Kalle Alexandersson.

– Efterfrågan för ytterligare centrumändmål i Kristinehamn är såklart begränsad och att inte bebygga den delen av kvarteret och endast bebygga de delar där det är tillåtet med bostäder blir heller inte enkelt. Då måste man till exempel bygga ett bullerskydd mot Nya Kyrkogatan, vilket dels är tråkigt i stadsmiljön, men också dåligt utnyttjande av marken, säger han.

Kontorsbyggnaden blir alltså en sorts förutsättning för de andra bostadshusen i kvarteret, menar Kalle Alexandersson.

– Chilid group hade en idé om användning och utformning. Det är en utmaning att få till en centrumlokal i Kristinehamn. Efterfrågan är inte jättestor. Den kan inte bli allt för dyr, då kommer ingen att efterfråga lokalerna. Det blir en balansgång för hur mycket man kan lägga på material, utformning och så vidare.

I detaljplanen står det att fastigheten ska byggas på ett varsamt sätt med respekt till omgivningens kulturhistoria och andra byggnationer i närheten, hur tycker ni att fastigheten har utformats utifrån de kraven?

– Vi tyckte att de första skisserna såg fina ut. Sedan så blev de lite enklare. Det fanns vissa saker som vi behövde åtgärda. Det var till exempel entrépartierna och fasaden mot gatan. Sedan tyckte vi med tanke på att det är svårt att få till en centrumfastighet i Kristinehamn och att de hade löst bostäderna på ett bra sätt. Vi tycker att den är okej, säger han och tillägger:

– Jag tycker det är förenklat att säga vad som är fint eller fult. Här har man behövt lösa en centrumbyggnad för att kunna bygga bostäder. Hade det inte byggts en byggnad för centrumändamål hade man fått satt upp ett plank. De har ändå lyckats få ihop centrumbyggnaden som är ett krav i detaljplanen. Det är en balansgång mellan gestaltning och kvalité och att få till ett projekt i praktiken. Nu är ju inte bostäderna byggda än och projektet bör ses som en helhet när hela kvarteret är bebyggt.

De flesta personer som NKP har pratat med är missnöjda över färgen på byggnaden, vad tänker du om det med tanke på omgivningen?

– I dag när det byggs nytt så är det ganska mycket mörka färger. Det är mörkbrunt, svart och mörkgrått. Det är man förmodligen inte så van vid i Kristinehamn, för det var väldigt länge sedan som det byggdes i Kristinehamns centrum. Det blir ett nytt inslag. En stad är summan av väldigt mycket olika årgångar. Vi har allt från gamla träbyggnader som är flera hundra år gamla till nu en ny byggnad. Jag vet inte om det är så fasansfullt att man får lite nya inslag av stadsmiljön.

– Vi kan förstå att allmänheten har synpunkter på en centrumbyggnad att den inte blir riktigt så som man hoppats på. Men det är tycke och smak och olika åsikter, avslutar Kalle Alexandersson.