Folkrocklegendarer på Mastis
I slutet på april strömmade publiken till Mastmagasinet för att uppleva den legendariska folkrockgruppen Hoven Droven.
Publiken värmdes upp av Landa Spelfolk, en grupp ungdomar från Kulturskolan ledda av Magnus Lindgård. De bjöd på ösiga och samspelta låtar på fiol/altfiol (Griffenfeldt, Böl-Olles schottis, Segoviavalsen samt Hamburger från Dalsland) med komp på gitarr och bas.
Därefter äntrade huvudakten Hoven Droven scenen. Förutom fiolspelmannen Kjell-Erik Eriksson består gruppen av Bo Lindberg på gitarr, Björn Höglund på trummor och slagverk, Pedro Blom på bas samt Jens Comén på saxofoner (sopran och baryton). Bandet har genom sina 34(!) år tillsammans gett ut ett flertal album varav det senaste, Trad till stor del präglade kvällen.
De flesta av låtarna var nykomponerade (skivnamnet till trots) och även om många av dem gick i folkrock- eller metalinfluerad stil (Amerikalinjen, Marakéepolska) så flikades hela tiden mer finstämda låtar in såsom Jensine, Kom Hem!, Stugun och Polska från Hallonbergen. Det blev en bra blandning av omväxlande ösiga och lugnare, mer tillbakalutade låtar inramat av mellansnack av framförallt Kjell-Erik och Jens som med underfundig humor berättade diverse historier kring låtarna.
Ett av Hoven Drovens signum är att blanda friskt mellan genrer (gangar och disco - varför inte?) såsom i discobeatlåten Fela Inferno då Bosse, Kjell-Erik och Jens lade instrumenten åt sidan och framförde en välkoreograferad discodans à la Travolta. Definitivt en av kvällens höjdpunkter! En annan höjdpunkt var när Jens Comén röjde loss på saxen ståendes på ett bord i publiken på sant rockmanér.
Efter publikens idoga applåder när bandet gått av så blev det självklara extranumret en andlöst vacker version av Årepolskan, en trad låt efter den jämtländske storspelemannen Lapp- Nils. En värdig avslutning på kvällen. En gissning är att många i publiken ser fram emot att i alla fall en medlem av bandet (Kjell-Erik) återvänder hit i höst i konstellationen Breda Gatan - då med en mer visbetonad repertoar.
Arrangemanget genomfördes av Varnan Vis- och Folkmusikförening i samarbete med Mastmagasinet och Bokhandeln Minerva. Med stöd av kulturförvaltningen Kristinehamn.
Angelika Olsson
Liberalerna
Liberalerna hade ett medlemsmöte den 12 april med medverkan av Ingemar Eliasson som pratade under temat Liberalismens kris och behovet av samförstånd
Ingemar Eliasson inledde sitt anförande med att ge en mycket kort bakgrundsbeskrivning av sitt liv i offentligheten. Som aktiv politiker var det partiets linje som gällde, som landshövding i Värmland var det inte lämpligt att föra fram politiska åsikter och senare som riksmarskalk hos Kung Gustav XVI var det inte heller lämpligt att föra fram privata åsikter. Nu, fortsatte han, är jag fri att säga vad jag vill.
Idag är liberalismen i kris. Det kan bero på att vi inte längre i lika stor utsträckning angriper orättvisor, för det är grunden för all liberalism. Människans frihet är basen och det kan ju ingen vara motståndare till.
För att ha framgång i politiken måste man väcka känslor, drivkraften för liberaler är att peka på orättvisor och det var i början framgångsrikt när man agiterade för allas rätt att rösta. Med andra ord, de som redan hade rösträtt, arbetade för att den rättigheten skulle omfatta alla.
Utan rättvisa blir friheten begränsad.
Liberala partiet (dåvarande Folkpartiet) var ett alternativ till Socialdemokraterna som förespråkade kollektiva lösningar och förhandlingar och även ett alternativ till partierna på högerkanten som förordade enbart individuella lösningar.
Idag är bilden splittrad, man pratar om olika former av liberalism, men i grunden är liberalism att bekämpa orättvisor. En liberal politisk ambition är att varje individ ska kunna förverkliga sina livsmål oavsett start i livet. Medlet för att uppnå livsmålen är att skapa villkor så att detta blir möjligt.
I ett liberalt samhälle finns det saker man bara inte gör, vilket hänger ihop med den liberala människosynen.
I samhälle styrt av liberala värderingar finns inte kriget i Ukraina, det finns ingen mobbing och våldet är borta. Med andra ord – Ett fritt samhälle. Ett samhälle där det är gott att leva.
Om orättvisor ska försvinna måste de som idag är privilegierade arbeta för att andra ska få samma privilegier.
Det är inte självklart att man överallt i samhället ser på barmhärtigheten med välvilja. När ryssarna grep Raul Wallenberg, var de förvissade om att han var spion för något land. Att han av barmhärtighet arbetade för att rädda andra människor var inte något som de ens kunde föreställa sig.
Ingemar Eliasson pekade på fem olika grundläggande orättvisor i dagens samhälle:
1. Det är orättvist att människor ska behöva gå omkring och vara rädda. Rädslan begränsar friheten och måste angripas och bekämpas. Människor är rädda för att vara ute på kvällen, för att öppna dörren när det ringer, ungdomar är rädda för att gå till skolan.
2. Det är orättvist att barn och ungdomar inte har samma tillgång till bra undervisning. Idag har vi ett samhälle där alltför många ungdomar inte kan förverkliga sina livsmål eftersom de inte har tillräcklig utbildning.
3. Alla betalar inte lika mycket i skatt. Den som bor i till exempel Storfors betalar mer skatt än den som bor i Karlstad. Generellt betalar de på mindre orter mer i skatt än de som bor i större städer och trots det får de i regel sämre service för sina skattepengar
4. Äldreomsorgen är på många orter oerhört bra och på andra inte alls bra. Det är ingen skillnad mellan privat och offentlig vård utan det beror i stor utsträckning på de som arbetar på boendet. Idag känner sig 7 av 10 på ett äldreboende ensamma och tycker inte att de har någon att prata med.
5. Våra barnbarn kommer att leva i en mycket sämre miljö än vad vi gör. Det är redan för sent för att klara klimatmålen
På vissa håll i världen har man redan idag uppmätt så höga temperaturer att det är farligt för äldre och svaga människor att vistas ute. Inom en snar framtid kommer det att bli omöjligt att bo kvar där. Vi kommer att få uppleva klimatflyktingar och det kommer att bli nya folkvandringar på grund av ändringar i klimatet. Folk kommer att söka sig norrut där det fortfarande är möjligt att leva. Isar kommer att smälta, vilket gör att havsnivåerna stiger, havet kommer att värmas upp och Golfströmen kan ändra riktning. Vad som kommer att hända vet vi inte säkert men det kommer att bli mycket svårt att leva på jorden.
Vi står inför stora utmaningar och det är viktigare än någonsin att arbeta för ett fritt samhälle.
Om alla krafter samverkar är det möjligt att ändra opinionen. Det har vi gjort förut, se till exempel på vattenkvaliteten. För 20 år sedan var det inte möjligt att bada i Riddarfjärden i Stockholm idag finns flera badplatser. Freon i kylanläggningar har tagits bort, papper bleks inte längre med klor och det är möjligt att göra framsteg om viljan finns.
En fråga som är angelägen är laddmöjligheter för tung trafik. Privata elbilar klarar sig ganska bra men yrkestrafiken ligger efter.
När orättvisorna minskar ökar individens frihet.
Cirka 26 procent av befolkningen betraktar sig idag som liberaler men de flesta röstar inte på de två partier som säger sig vara liberala.
Om vi levde i en liberal värld skulle demokrati vara statsskick överallt, klimathotet skulle avvärjas, marknadsekonomin skulle värnas och vi skulle slå vakt om rättsstatens grunder. Den sociala omsorgen skulle garanteras och vi värna om forskningens frihet och allas rätt till god utbildning. Vi skulle hävda nationell integritet och verka för internationellt samförstånd.
Vi måste arbeta för samförstånd över blockgränserna och skapa
•Långsiktiga villkor för energiförsörjningen
•Skattereform för enklare och mer rättvis beskattning
•Enighet om medlen för att nå mål som förhindrar klimatkollaps
Vi måste ha drömmar om att planeten ska bli en dräglig plats att bo på.
I den efterföljande diskussionen togs bl a upp
•Energi
•Kommunalisering
•Blocköverskridande arbete
•Transportfrågor
•Sociala frågor
•Varför är det färre kvinnor i politiken nu än tidigare
Tommy Gustavsson framförde tack till Ingemar Eliasson och överlämnade en blomma och en bok.
Ewa Wiklander