Sommarsäsongen 2023 är redan körd för bojorten. Nu är båten kajlös i Stockholm och vad som ska hända i väntan på ett slutgiltigt politiskt beslut är högst oklart.
Samtidigt stiger prislappen för att få båten renoverad och åter i trafik.
Redan i mars kunde NKP slå fast att hoppet för sommarsäsongen 2023 definitivt var ute för bojorten Christine af Bro, sedan kommunstyrelsen sagt nej till att direktupphandla delar av reparationen.
– Det finns inte på världskartan helt enkelt, säger Peter Eskebrink, som handlägger ärendet på kommunledningsförvaltningen.
Bojorten har under en tid legat i torrdocka vid Beckholmen i Stockholm. Redan i mars avslöjade Peter Eskebrink att det inte var så uppskattat att båten låg där och tog upp plats för andra båtar utan att några arbeten blev utförda.
– Det är kö med andra båtar som vill in i torrdockan, och det har väl sagts att vi måste flytta den eftersom vi inte verkar kunna bestämma oss för vad vi ska göra med båten. Här måste ju vi invänta ett politiskt beslut, men på varvet har de inte samma förståelse för hur den politiska organisationen är uppbyggd.
Bojorten har därför tagits ur torrdockan efter att några enklare målningsarbeten har blivit utförda och ligger för närvarande förtöjd på varvsområdet, men där kan den inte heller ligga hur länge som helst. Det är inte heller gratis att hålla båten förtöjd utanför hemmahamnen, även om kostnaderna för detta är relativt låga i förhållande till övriga kostnader kopplat till det flytande stadsvapnet.
– Det är ont om kajplatser i Stockholm, så ett alternativ är ju att vi får ta hem båten till Kristinehamn via Göta kanal igen. Men vi har också kollat efter kajplatser i Södertälje.
Men om båten får återvända till Kristinehamn i sommar blir det alltså i orenoverat skick. Problemet är att ingen i nuläget vet hur lång tid det dröjer innan politiken i Kristinehamn känner sig redo för ett beslut rörande båtens framtid och kan ”trycka på knappen”, som Peter Eskebrink säger.
– Vi behöver vara så tydliga som möjligt med underlagen och vad det är vi kräver. För den här typen av båtar krävs det specialkunskaper och det kan vara svårt att hitta rätt hantverkare.
Peter Eskebrink säger att han räknar med att upphandlingen kommer att ta två till tre månader när alla underlag är klara. Det kommer de att vara inom kort, tror han.
Vad renoveringskostnaderna sedan landar på för att återigen kunna få båten i trafik enligt Transportstyrelsens bestämmelser och krav är mycket svårt att svara på just nu. Tidigare talades det om cirka 1,3 miljoner kronor. Den prislappen har sannolikt stigit en hel del enligt kunniga personer som kommunen har talat med.
– Allt har blivit dyrare. Virkeskostnaderna inte minst, och ek är ju till exempel vansinnigt dyrt, säger Peter Eskebrink.
Ett av förslagen som kommunen bollar med inför en eventuell renovering är att inte använda sig av ekträ utan fura, enbart för att hålla nere kostnaderna.