Fler utrikesfödda barn och unga lever i så kallad relativ fattigdom i Sverige jämfört med inrikesfödda i samma ålder, enligt Statistiska centralbyråns senaste siffror.
År 2021 levde vartannat utrikesfött barn i åldern 0 till 19 år i Sverige i låg ekonomisk standard. Motsvarande andel för svenskfödda barn och unga var 17,9 procent.
– De med utländsk bakgrund är i högre utsträckning fattiga jämfört med svenskfödda, säger Carina Mood, professor på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, till Nyhetsbyrån Siren.
Hammarö är den kommun i Värmland där minst andel utrikesfödda lever i relativ fattigdom, 38,0 procent lever i relativ fattigdom jämfört med 6,1 inrikesfödda. I Säffle finns flest utrikesfödda som lever i relativ fattigdom, 80,1 procent jämfört med 22,8 inrikesfödda. Kristinehamn har tredje flest utrikesfödda i relativ fattigdom efter Säffle och Filipstad.
En anledning till att utrikesfödda barn och unga lever i familjer som har lägre inkomster än medianinkomsten är att många av dem tillhör grupper som har kommit till Sverige ganska nyligen, exempelvis från Syrien, Somalia och Afghanistan.
– Men det som är viktigt att titta på är om familjen har lägre inkomst även efter att ha varit i Sverige en lång tid. Och det vet vi också, att barn i dessa familjer lever med lägre inkomster än barn med svenskfödda föräldrar. Men det är inte lika illa, eller inte lika stora avstånd som när man är nyanländ, säger Carina Mood.
– Det som helt och hållet förklarar dessa skillnader är att många utrikesfödda inte har samma anknytning till arbetsmarknaden som inrikesfödda, utan i högre utsträckning har bidragsinkomster, som ju inte är lika höga som löneinkomster.
En annan anledning till att fattigdomen är högre bland utrikesfödda barn och unga är att många utlandsfödda kvinnor inte förvärvsarbetar.
– Det gör naturligtvis en familj mer ekonomiskt sårbar än en familj där två vuxna arbetar.
Andelen fattiga mellan inrikesfödda och utrikesfödda i Sverige ökat och det beror på att gruppen utrikesfödda idag består av fler nyanlända än tidigare, förklarar Carina Mood.
– Men det är också så att gruppen i större utsträckning i dag består av grupper som har svårare att komma in på eller ha en stark anknytning till arbetsmarknaden jämfört med tidigare. De som kom under Jugoslavienkriget, de var ju också fattiga i början, men de hade en ganska hög utbildningsnivå och kom ganska snabbt in på arbetsmarknaden.
Fattigdom kan mätas på olika sätt
Carina Mood förespråkar andra fattigdomsmått än relativ fattigdom, eftersom det i själva verket mäter ekonomisk ojämlikhet. Mått på absolut fattigdom däremot mäter vilka människor som faktiskt inte har råd med det allra nödvändigaste för ett värdigt liv. Fler människor räknas som relativt fattiga i Sverige än de som är fattiga i absolut mening. Men skillnaderna mellan svenskfödda och utlandsfödda barn och ungdomar följer samma mönster oavsett mått, berättar Carina Mood.