Det har troligen inte undgått någon att elpriserna är vinterns hetaste ämne som lämnat mer än en elabonnent sömnlös. Effektbristen har lett till extremt höga elpriser, vilket är en direkt konsekvens av den tidigare regeringens beslut att lägga ned kärnkraften i förtid. Det är därför glädjande att se att såpass många kommuner står redo att ta sitt ansvar i energifrågan.
En återkommande opinionsundersökning visar att svenskarna har blivit betydligt mer välvilligt inställda till kärnkraft. I undersökningen från 2022 svarar 59 procent av de tillfrågade att de kan tänka sig att ”fortsätta använda kärnkraften och vid behov bygga nya reaktorer” (DI 22/12-22). I slutet av 2017 var den siffran strax under 30 procent.
Sedan regeringen tillkännagav att bestämmelserna i miljöbalken som reglerar var kärnkraft får byggas ska avskaffas har var femte kommun öppnat för ny kärnkraft på egen mark (SvD 22/01). Bland dessa 24 kommuner finns Kristinehamns kommun.
Det är utvecklingen av ny teknik i form av småskaliga kärnreaktorer, så kallade SMR (small modular reactor), som har vuxit fram som ett alternativ för både värme- och elproduktion. De är betydligt billigare och snabbare att bygga än traditionella, stora kärnkraftverk.
Flera andra länder tittar nu på SMR som alternativ, bland annat Finland och Estland. I Kanada har det första kommersiella kontraktet för en småskalig reaktor slutits med målet att stå färdigt i slutet av 2028. Det handlar om samma modell av kokvattenreaktor som även kan bli aktuell i Sverige.
Det är en viktig signal till regeringen och riksdagen att kommunpolitikerna i dessa 24 kommuner är redo att ta ansvar för sina medborgare och förstår deras vardagliga bekymmer med höga räkningar.
I jämförelse är det intressant att notera att de svenska kommunerna stoppade 78 procent av alla ansökta vindkraftverk på land under 2021 genom att använda sitt kommunala veto.
Vid en installation av vindkraft berörs stora naturvärden. Det påverkar landskapsbilden och naturomgivningen. I Norge säger Norska Ornitologiska Föreningen nej till fler installationer av vindkraftverk med hänvisning till antalet fåglar som dör varje år. Ljuden från vindkraftverken kan upplevas som störande och fastighetspriserna påverkas negativt påvisar en studie från KTH publicerad i den vetenskapliga tidskriften Sustainability.
När kommunerna nu har möjlighet att lägga veto om kärnkraft är det många som väljer att i stället välkomna möjligheten. Fler kommuner borde följa i deras fotspår.
Nu vilar ett stort ansvar på Strålsäkerhetsmyndigheten att snabbt och effektivt ta sig an nya ansökningar. Och politikerna på riksnivå kan ta med sig lärdomen att om när kommunerna ges möjlighet att göra en skillnad för sina invånare så gör de gärna det. En bred uppslutning från samtliga partier runt en omställning av det klimatpolitiska målet från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt vore välkommen för att förankra en realistisk möjlighet att säkra energiförsörjningen.
Lars Nilsson öppnar för kärnkraft i Kristinehamn: ”Fel att säga nej”Så säger C, MP och V om kärnkraft i Kristinehamn: ”Finns stor oro”