Hoppa till huvudinnehållet

Vardagsföremålet som blivit samlarpryl – efterfrågas över hela Sverige

Publicerad:
Här är gänget bakom Rudskogas almanacka. Sittande från vänster: Hannu Olsson, Anders Höglund och Håkan Nordström. Stående från vänster: Lillvor Ivarsson, Gunn Rudmalm och Margaretha Eriksson.Nina Andersson och Märta Svensson saknas på bilden.
Här är gänget bakom Rudskogas almanacka. Sittande från vänster: Hannu Olsson, Anders Höglund och Håkan Nordström. Stående från vänster: Lillvor Ivarsson, Gunn Rudmalm och Margaretha Eriksson.Nina Andersson och Märta Svensson saknas på bilden. Foto: Privat

I flera år grävde hembygdsföreningen i Rudskoga efter bilder och historier att bevara för framtiden, samtidigt som de letade efter ett passande forum där de kunde presentera sina fynd och rariteter.

Det var så idén om en bygdealmanacka föddes. Nu fyller Rudskoga-almanackan 20 år.

– En bild säger mer än 1 000 ord, det är faktiskt så, säger Hannu Olsson som är en av almanackskreatörerna.

Med tiden har almanackan blivit något av ett samlarföremål som efterfrågas över hela Sverige bland utflyttade rudskogingar och sommarstugeägare och andra med hjärtat i trakterna kring Skagern.

Lillvor Ivarsson skickar själv almanackan till sin son Andreas i Gällivare.

– Men han är lite besvärlig eftersom han inte ger mig någon recension. Jag vill ju höra vad han tycker. Men han säger att han aldrig bläddrar fram mer än en sida i taget, skrattar Lillvor.

Exakt så behandlas almanackan av de flesta som får den i sin hand – mera som en samlarpryl än som en slit och släng-kalender i mängden.

– Det är många som ger bort den som julklapp.

Barnmorskan Sigrid Larsson.
Barnmorskan Sigrid Larsson. Foto: Privat

När den första almanackan producerades för 20 år sedan var den inte alls så ambitiös som årets. Med tiden har almanackan vuxit, både bildligt och bokstavligt talat.

– När vi ser tillbaka på dessa 20 årgångar vill vi nog, utan att vara skrytsamma, kalla det en kulturgärning i lokalt format, där så många bidragit i smått och stort och där ett antal bilder och berättelser ur bygdens historia räddats för framtiden, säger Lillvor.

I arbetsgruppen som tar fram almanackan ingår även Hannu Olsson, Anders Höglund, Håkan Nordström, Gunn Rudmalm, Margaretha Eriksson, Nina Andersson och Märta Svensson.

– Ofta är det så att folk säger att de inte minns eller vet, men det gör de. Annars så har de alltid förslag på vem som kan veta saker. Många lägger ner sig, hjälper och forskar. Det är ett stort engagemang. På köpet får vi en massa nya kunskaper om bygden, säger Lillvor.

Under årens lopp har almanackan haft olika teman. Temat för 2023 års almanacka är Lokal service från förr och annat smått och gott, eller Allt blir en gång historia. Här skymtar bland annat barnmorskan Sigrid Larson, skomakare Lindholm och bonden Lars Persson förbi liksom Grunnebacka skola och Handlar’n i Skottlanda.

John Nordström från Sunnebol med sin traktor och hästen Polly
John Nordström från Sunnebol med sin traktor och hästen Polly Foto: Privat

Traktorsamlaren Hannu Olsson från Björkebol engagerade sig tidigt i arbetet med Rudskoga-almanackan. Arbetet pågår mentalt året runt. Redan tidigt på våren börjar Hannu lägga undan minnesanteckningar och uppslag.

– Jag är ju intresserad av sånt som hände förr och har mycket sparat så det var väl så det började, och att man tycker att det är roligt är ju en förutsättning, säger han.

2023 års almanacka bjuder som vanligt på många godbitar. Ingen nämnd, ingen glömd.

– Jag tycker allt är lika bra, skrattar Hannu.

Normalt säljs almanackan i ett par hundra exemplar, men upphovsmakarna bakom den hintar om att det går att trycka ännu fler om så skulle vara.

– Almanackan sprids ju mest lokalt förstås, men den hjälper till att sätta Rudskoga på kartan. Ända borta i Stockholm, Bollmora och Borlänge, säger han skämtsamt.

Artikeltaggar

Anders HöglundBerättelserGällivareHistoriaMärta SvenssonNämnderNina AnderssonRudskogaSkagernSkola och utbildningSkolorTeknik och vetenskap

Så här jobbar NKP med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.