Försenade provsvar leder till bristande rättssäkerhet

Ledare
PUBLICERAD:
Helena Trolläng, chef för nationellt forensiskt centrum.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Misstänkta brottslingar som släpps ur häktet eller oskyldiga som får sitta häktade för länge, det är riskerna när forensiska analyser blir försenade. Polisens kriminaltekniska analysorgan, Nationellt forensiskt centrum (NFC) får upprepad kritik för sina alltför långa svarstider.

NFC servar bland annat Polisen och Åklagarmyndigheten med svar på allt från blodanalys till fingeravtryck och provskjutning av vapen. Men eftersom allt fler brottsutredningar är beroende av kriminaltekniskt bevismaterial har svarstiderna bara blivit längre. Det finns till och med uppgifter om åklagare som inte ens skickar in visst bevismaterial eftersom svaren ändå inte kommer att anlända i tid.

Problemen hos NFC kan resultera i långa häktningstider vid grova brott eftersom analyssvaren oftast är avgörande bevis. Det kan i sin tur leda till att vittnen riskerar att glömma viktiga detaljer eftersom det gått för lång tid sedan brottet begicks. Vid mindre allvarlig brottslighet släpps misstänkta ur häktet i brist på bevis, eftersom provsvarstiden inte står i proportion till brottet. Det händer även att åtal väcks utan att all bevisning finns på plats. Åklagaren hoppas helt enkelt att NFC ska hinna leverera innan fallet tas upp i tingsrätten, och i värsta fall innan fallet tas upp i hovrätten. Att väcka åtal innan all bevisning är på plats kan bryta mot kontradiktionsprincipen och principen om parternas likställdhet, vilket minskar rättssäkerheten.

Samtidigt har häktningstiderna reducerats, sedan juli 2021 gäller att en misstänkt får sitta häktad i maximalt nio månader och för de under 18 år är tiden tre månader. Det sätter stor press på NFC att leverera svar innan häktningstiden är slut, innan den misstänkte släpps och kan förstöra utredningen.

Problemet är inte nytt. Återkommande rapporter i åratal gör gällande att myndigheten inte kommer tillrätta med problemen. Under hösten 2019 påbörjade NFC en omorganisation. De tidigare fyra NFC-labben utökades till tolv, men samtidigt stängdes 27 lokala polislabb innan de större labben var klara.

I en debattartikel (Expressen 11/11) vittnar åklagare Ludvig Wiröstrand dock att problemen med NFC kvarstår i nutid och att kötiderna medför allvarliga följder för hela brottsbekämpningen.

Enligt Polisens egen analys i budgetunderlaget för åren 2023-25 beror den nuvarande situationen främst på en växande efterfrågan på omfattande och tidskritiska forensiska undersökningar. En direkt följd av det ökande antalet grova brott med komplexa sammanhang, som exempelvis gängkriminaliteten.

Eftersom den grova brottsligheten verkar vara här för att stanna finns det få tecken på att behovet av forensiska undersökningar kommer att minska. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har redan talat om ett paradigmskifte i rättspolitiken där brottsofferperspektivet ska få större fokus.

Det är en lovvärd kursändring, men för att det ska ske är det dags att Polisen prioriterar NFC för att kunna leverera snabbare. Rådande situation är varken rättssäker eller effektiv.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje.