Partipolitisk propaganda i skolan

Insändare
PUBLICERAD:
Smygs det med politisk propaganda på Strandskolan? Den frågan ställer En ledsen skattebetalare och får svar från skolledningen.
Foto: Sofia Telby
Har det blivit OK med lögner och förtal i skolundervisningen? Förekommer det i flera skolor i Kristinehamn?

Det här kommit till min kännedom att lågstadiebarnen på Strandskolan i sin undervisning om valet fått höra: ”Sverigedemokraterna inte tycker om bruna människor.” Att ”dem inte vill hjälpa människor i nöd och att dem vill skicka ut bruna människor ur Sverige”? Och detta inte från någon enstaka unge utan från barn i olika årskurser, dvs från både 6 och 9-åringar.

Flera föräldrar blir både upprörda och undrande: handlar detta om någon enstaka entusiastisk socialdemokrat på Strandskolan som på detta viset försöker vinna nästa val (den om 4 år!) eller är det skolans nya policy i Kristinehamn?

Det finns något som heter ”styrdokument” som reglerar all skolundervisningen i svensk skolan, något sorts lagstadgat policy. Är den avskaffad i Kristinehamn? Skolnämnden i kommunen är huvudman för skolorna. Vad anser ni bör gälla här framöver? Skall partipolitisk propaganda tillåtas i lågstadiet, bland 6 till 9 åringar? Eller är det styrdokumentets riktlinjer som gäller?

Skall våra barn lära sig i skolan att det finns ”bruna människor” och andra människor? Skall vi plantera det här polariserande ” vi och dem”-tänket i huvudet på lågstadiebarn? Det är väl det som blir effekten av de här ”lärdomarna”.

Nu är SD–hatet bland lärarkåren så normaliserat att man inte bör reagera längre, men jag skulle vara lika upprörd om skolan lärde ut att: ”Miljöpartiet inte tycker om människor. Dem tycker enbart om miljön. Därför skall alla barn frysa i skolorna framöver.” Skall vi sjunka så lågt? Skall vi lära ut faktafel här i skolor? Är det verkligen OK?

Den som har förmågan att tänka och analysera valresultatet borde inse att just detta beteende gör att SD får mer och mer röster för varje år som går. Människor som inte brydde sig förut och inte engagerade sig i politiken röstar på SD idag inte sällan i protest. Borde inte ”politiska strateger” fatta att faktafel och snedvridningar enbart väcker avsky. Samtidigt väcker dem frågor av typen: hur är det med demokratin här i landet? Är ni, politiker, så desperata?

Jag hoppas att skolnämnden tar tag i saken och redovisar hur dem tänker hantera detta. Eller skall vi kontrollera saken direkt med Skolinspektionen? All undervisning skall, trots allt vara ”saklig och allsidig” och ”alla föräldrar ska med förtroende kunna skicka sina barn till skolan förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena och andra åskådningen” enligt styrdokumenten. Skall vi följa den, eller gäller det andra dokument för Strandskolans ledning?

Med vänlig hälsning,

En ledsen skattebetalare

Svar till “En ledsen skattebetalare”

På Strandskolan, precis som på våra andra skolenheter, behandlades valet-22 i undervisningen. Särskilt vid valår utökas undervisningen att omfatta fler elever och normalt ingår annars området ”hur Sverige styrs" i grundskolans senare år. Skolors och förskolors uppdrag är att utveckla demokratisk kompetens hos barn och unga, vilket innefattar olika delar:

• att verka i demokratiska former,

• att utveckla demokratiska samhällsmedborgare och

• att ge barn och unga kunskap om demokratins innehåll och form.

Skolnämnden i Kristinehamns kommun har inte möjlighet att påverka undervisningen i en viss politisk riktning. Vad som ska behandlas i varje ämne tas upp i läroplanen, som är ett statligt styrdokument. I grunden är våra styrdokument beslutade av regeringen och kan inte ändras av skolnämnden.

Bland skolans styrdokument finns skollagen och läroplanen. Av grundskolans läroplan (LGR22) framgår att ”Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.”

Vidare står det i läroplanen att ”Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Undervisningen ska vara saklig och allsidig. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen.”

Läroplanen säger också att ”Alla som verkar i skolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem.”

Utifrån detta kan inte skolans personal vara neutral i förhållande till de värden som är grunden för den svenska skolan. En lärare kan alltså inte gå emot de värden som framförs i läroplanen. En viktig distinktion bör däremot vara skillnaden mellan offentliga värden och privata värderingar kopplade till undervisningen.

När det gäller privata värderingar så finns det inga direktiv eller styrdokument kring hur lärare ska förhålla sig. Till de privata värderingarna hör lärarens egna politiska åsikter. Det viktiga här är att undervisningen ska vara saklig och allsidig och att det när värderingar framförs, är tydligt vem som står för dem. Det vill säga om det är offentliga värden eller personliga värderingar. Utöver detta omfattas även lärare av grundlagen och sin rätt att uttrycka sina åsikter.

Samtidigt är det viktigt att undervisningen inger det förtroende hos vårdnadshavare som framgår av läroplanen, vilket också insändarskribenten påpekar. Skolchef och grundskolans ledning kommer att fortsätta uppdraget tillsammans med våra lärare för att utveckla undervisningen. Det omfattar inte bara undervisningen kring hur Sverige styrs, utan all undervisning.

Kristinehamns kommun har ett samarbete med Skolverket kring nyanlända och flerspråkiga elevers lärande. Här ingår en utbildning kring att förebygga och hantera rasism i förskolan och skolan. Barn och elever i våra förskolor och skolor med en annan etnisk bakgrund har en större utsatthet för strukturell rasism och skolans uppdrag är att medvetandegöra våra barn och elever om detta. Det handlar om att uppmärksamma och motverka diskriminering i vardag och i yrkesliv och att öka respekten och toleransen för människor med annan kulturell och etnisk bakgrund än svensk.

Naturligtvis måste demokratiarbetet och all undervisning anpassas efter elevernas ålder och mognad, vilket är extra svårt bland yngre barn och elever. Insändarskribenten ger ett bra exempel på när det blir extra svårt. Det betyder inte att skolan ska backa från den delen av uppdraget utan fortsätta att utveckla och förbättra undervisningen.

Johanna Gustavsson och Jonas Bergman Wallin

Skolnämndens ordförande respektive skolchef

Så här jobbar NKP med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.