Kristinehamnsbördiga Berit Arheimer installerades i torsdags som professor i hydrologi vid SMHI i Norrköping.
– Det är ett erkännande att mitt arbete här har varit betydelsefullt, kommenterar hon.
Berit Arheimer har jobbat på SMHI i snart 30 år, de senaste åren som chef för den hydrologiska forskningen. Professuren innebär att hon lämnar det administrativa arbetet för att fullt ut kunna koncentrera sig på sin forskning och vetenskapskommunikation.
– Egentligen tillträdde jag som professor redan 1 december förra året, men det är först nu som installationen kan genomföras, säger hon.
Om vi ska ta det hela från början så växte Berit Arheimer upp i Kristinehamn och tog studenten från Brogårdsgymnasiet.
– Sedan flyttade jag till Frankrike som au pair i ett år innan jag började plugga vid Lunds universitet, berättar hon.
Då var det inte heller vatten och hydrologi som var i fokus utan naturgeografi, vilket inte ska blandas ihop med kulturgeografi. Naturgeografi handlar om jordytans former och de processer som påverkar den.
– Jag var främst intresserad av markvård och hur man kan hindra jorderosion, framför allt i utvecklingsländer, förklarar hon.
Pappa inspirerade
Den som kände hennes pappa Ola Arhemier vet att han hade ett starkt miljöintresse och Berit Arheimer säger att hon inspirerades av honom.
Hennes examensarbete förde in henne på ett doktorandarbete om att minska övergödningen.
– Då kom jag in på vatten, lite via bakvägen skulle man kunna säga.
Doktorandtjänsten var i Linköping där hon hade dåvarande forskningschefen vid SMHI, Sten Bergström, som något av en mentor. På den vägen hamnade hon på den myndighet hon varit trogen sedan dess.
2017 beslutade regeringen att SMHI skulle få inrätta professurer, trots att man inte har någon undervisning i ordets rätta bemärkelse.
– Vi sysslar med en annan typ av lärande än undervisning. SMHI har 130 forskare i sin organisation, varav 40 inom hydrologi, berättar Berit Arheimer.
Sökte tjänsten
När det skulle tillsättas en professor i ämnet var hon en av flera sökande. Att det var hon som fick tjänsten tar hon som ett kvitto på att hon har uträttat något betydelsefullt under sina år vid SMHI.
– Det innebär också att jag lämnar jobbet som enhetschef. Att jag slipper administrativa uppgifter och personalansvar gör att jag får ännu mer tid till forskning, säger Berit Arheimer.
Eftersom en betydande del av hennes arbete är av internationell art kan man nästan säga att hon har gått varvet runt och är tillbaka där hon började, med vattenfrågor i utvecklingsländer.
– Det här är ett arbete som finansieras av bland andra Sida och WMO, Världsmeteorologiska organisationen.
Berit Arheimer är dessutom president för IAHS, International Association of Hydrological Sciences. En världsomspännande organisation med 10 000 medlemmar som alla forskar inom hydrologi, det vill säga läran om vattnet.
– Jag jobbar med en numerisk modell som ska hjälpa till att förstå hur vattnet rör sig från regn till hav, säger hon.
Hon jobbar idag mest med vattenbrist, översvämningar och klimatfrågan. Tidigare låg fokus mer på vattenkvalitet.
– Vi tittar mest på vattenflöden och vattenstånd. Det är dessutom mycket som handlar om vattenkraft, regleringar och vandringsleder för fisk.
Har ni varit inblandade i att ta fram Vattendirektivet?
– Ja, vi jobbade nära Havs- och vattenmyndigheten i det arbetet, svarar Berit Arheimer.
Däremot har hon inte koll på hur vattenströmningarna går i Vänern:
– Nej, den betraktas som ett innanhav och då blir det våra kollegor inom oceanografi som får de frågorna på sitt bord.
Vad har du för kontakt med Kristinehamn idag?
– Jag har ingen släkt kvar. När pappa dog flyttade mamma till Norrköping för att komma närmare mig. Men jag har kontakt med några kompisar från gymnasiet som jag hälsar på då och då. Jag var där i somras och hälsade på en kompis utanför Bäckhammar, svarar Berit Arheimer.