Rätt att utöka värnplikten

Ledare
PUBLICERAD:
Värnpliktiga. Genrebild
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Det finns goda skäl att låta fler göra värnplikt men en utökning måste finansieras för att inte gå ut över andra områden inom försvaret.

Flera partier vill nu utöka värnplikten. Socialdemokraterna vill höja antalet i en årskull från planerade 8000 till 10 000 rekryter. Liberalerna går längst och vill ha minst tre månaders utbildning för alla i en årskull. I en årskull är det totalt runt 100 000 individer nu när både pojkar och flickor kan kallas till mönstring.

Det finns helt klart goda skäl att utöka värnplikten. Det handlar dels om ren anpassning till en utökad organisation där nya förband har tillkommit. Försvarsmakten behöver fler grundutbildade för att kunna bemanna krigsorganisationen, men också för att personalförsörja officerskåren och hemvärnet.

Värnpliktsfrågans nya aktualitet beror också på erfarenheterna från Ukraina. Där har värnpliktiga soldater visat sig mycket konkurrenskraftiga i strid mot Putins legosoldater. Men kriget har också visat på behoven av utbildade reservister. Brist på utbildade soldater och sjukvårdare har gjort att försvararna inte alltid har kunnat rotera och avlösa förbanden som strider vid fronten.

Bristen på reserver är ett problem som i högsta grad skulle drabba Sverige vid en konflikt. Det saknas reservister att sätta in om kriget pågår mer än några dagar. Särskilt gränssättande skulle det vara vid flygvapnet och marinen. Precis som under Kalla kriget behöver vi ha en viss överutbildning av till exempel fartygsbesättningar. Även organisationen och förmågan att snabbt utbilda stora grupper skulle komma väl till pass vid en kris.

Ett annat mer ideologiskt och övergripande skäl att utöka värnpliktsutbildningen handlar om nationalstaten. Ukraina har påmint oss om att krig kan vara ett existentiellt hot mot en hel nation. ”För allt vi har och allt vi är”, som det heter i en devis från den norska försvarsmakten. Inför galna diktatorer som vill utrota och fördriva kan inte försvaret av nationen överlåtas till en liten grupp anställda. Det är en angelägenhet för alla som bor i landet.

Försvaret av Ukraina får genom sina värnpliktiga soldater en legitimitet som man inte hade haft om man helt förlitat sig på yrkeskrigare. Kanske är det inte konstigt att Liberalerna är det parti som går längst. Idén om allmän värnplikt är sammanflätad med idén om medborgarskap och en liberal nationalism. Det är dessutom en av de få beprövade institutioner för integration som finns i den svenska verktygslådan.

Finns det då inga argument mot utökad värnplikt? Jo, det finns framför allt en påtaglig risk att politikerna inte skickar med tillräckligt med pengar. Fler pliktiga utan tillräckliga resurser skulle skada försvarsförmågan eftersom pengarna skulle behöva tas från till exempel materielinköp eller annan övningsverksamhet. Här gäller det att hålla ett öga så att politiken verkligen ökar totalförsvarets ekonomiska ramar. Det är på tiden efter alla år av styvmoderlig behandling.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje.