Bud innan visning, dolda bud eller traditionell budgivning? Vad är bäst och vad vill mäklarna helst inte se? Christopher Rubin på Fastighetsbyrån berättar om för- och nackdelar med olika typer av bud.
Just nu kommer en hel del fastigheter ut till försäljning och det är mycket att göra för mäklarna. Christopher Rubin är franchisetagare på Fastighetsbyrån i Kristinehamn, Storfors och Filipstad.
– Nu har det kommit igång ordentligt igen efter semestern så det är ganska många som ska ut nu. Det blir en liten dipp när folk har semester. Då vill man bada, och inte kolla på lägenheter, säger han.
Men när det väl blir dags att köpa hus finns det ett antal olika sätt att lägga ett bud.
På Fastighetsbyrån har de något som kallas På gång.
– Då förbereder man försäljningen, man gör i ordning fotografier, planritningar, tomtkarta och sådant och sen har man oftast en väldigt kort beskrivning och inte en full beskrivning, säger Christopher Rubin.
Tillsammans med säljaren kommer mäklaren sedan överens om huruvida alla fotografier ska visas eller till exempel bara de som är tagna utvändigt.
Sedan kan det vara så att endast vissa får komma på en tidig visning om det är vad säljaren vill.
– Ibland har man samlat ihop alla som har visat intresse för bostaden, det kan vara fyra, fem stycken, och så tar man med dem på vad som blir en förhandsvisning helt enkelt.
Det händer att fastigheter säljs redan i ett sådant skede, men vanligare är att det går till en mer traditionell budgivning.
– Vi säjer en del På gång, men oftast vill säljaren ut på Hemnet.
”Lagt ett kryddat bud”
Ett fenomen som blir allt vanligare är dolda bud. Enligt Christopher Rubin har antalet dolda bud ökat under de senaste tre åren.
– Jag tror det kan handla om att många vet att det finns en del som begär en förhandsvisning. Som spekulant på ett hus på Hemnet så ser man då att någon lagt ett kryddat bud som säljaren har accepterat och det står ”borttagen innan visning”, säger Christopher Rubin.
– Det kan skapa lite desperation för en del.
Ett dold bud läggs med villkoret att ingen annan ska få se budet. Det kan även villkoras på fler sätt.
– Oftast har spekulanten varit på förhandsvisning och sen säger de att de vill lägga en viss summa men då ska det skrivas kontrakt på en gång och visningen ska ställas in. Ingen annan ska få chansen, ingen annan ska få veta budet. Det är den klassiska.
Från branschens sida är det här inget beteende som uppmuntras.
– Vi tycker inte om dolda bud. Vi vill ha transparenta bud helt enkelt, det blir mer ärligt på så sätt.
Skapar irritation hos andra spekulanter
Christopher Rubin poängterar dock att det inte är mäklaren som bestämmer vem som köper utan säljaren har sin fulla rätt att sälja till den de vill.
– Men ibland kan det ju vara så att det finns andra spekulanter som blir irriterade för att de inte får komma på visning och inte fått chansen att vara med i en budgivning, säger han.
– Jag tycker faktiskt att vi i Sverige bör få en mer reglerad budgivning.
Det är inte helt ovanligt att mäklaren får ta emot klagomål från den som känner sig snuvad på drömbostaden för att någon lagt ett dolt bud. Men det händer mer sällan nu.
– Vi får ta en hel del sådana klagomål, men ju mer det här har skett, med dolda bud och bud innan visning, desto mer vet folk numera att det inte är vi utan att det är säljaren som har bestämt.
Föder den här typen av beteende mer av samma beteende?
– Ja, så har det skett. Det har de till och med berättat. Man kan lägga ut ett hus och så ringer någon och berättar att de är jätteintresserade av huset och att det förra huset som om skulle titta på blev borttaget innan visning så nu tänker de göra likadant, säger Christopher Rubin.
– Man vill inte bli snuvad på någonting.
Men för den som letar drömhuset, hur ser då marknaden ut? Oroligheter i omvärlden påverkar såklart.
– Det här året har varit trögare än tidigare år. Räntor, krig och oroligheter i världen har gjort att försäljningsprocessen tar längre tid idag än vad det har gjort tidigare. Plus att utbudet hittills i Kristinehamn har varit större än tidigare, betydligt större. Köparna har faktiskt kunnat välja och vraka litegrann det här året.
Är det bra eller dåligt?
– Det finns både för- och nackdelar. Det går ju trögare och det är aldrig roligt, men samtidig kan det bli en stabilare prisbild och en stabilare marknad på det sättet.
Om man går i köpartankar, är det en bra tid nu?
– Ja, det skulle jag säga att det är. Det är absolut ingen kris på marknaden bara för att räntan har gått upp. Man kan ju omöjligt tro att räntan kommer att ligga på mellan 1-2 procent för alltid utan den går upp och ner hela tiden, säger Christopher Rubin.
– Det som jag tycker är mer oroväckande är elpriserna och drivmedelspriserna.