I nio av tio kommunfullmäktige i Sverige sitter det fler män än kvinnor. Så är fallet i Kristinehamn också, men det är nätt och jämnt.
Det är Statistiska Centralbyrån, SCB, som har gjort en sammanställning av hur det ser ut i landet kommunfullmäktigeförsamlingar. I nio av tio är det en majoritet av män.
Värmland är ett av de län som har kommit längst med jämställdheten. Bland de elva kommuner som har högst representation av kvinnor i kommunfullmäktige återfinns tre värmländska kommuner; Grums, Arvika och Munkfors. Där efter kommer Kristinehamn på en fjärdeplats.
SCB har i sin sammanställning utgått från hur läget såg ut direkt efter valdagen 2018. Därför har Kristinehamn ett bättre resultat i jämförelsen i förhållande till hur det ser ut i dag.
Då var 20 av 41 ledamöter kvinnor, men eftersom det har hänt en del under mandatperioden har sammansättningen förändrats. I dag är fördelningen 19 kvinnor och 22 män.
Har varit i majoritet
Efter valet 2014 fick dock Kristinehamns kommunfullmäktige av en kvinnlig majoritet när 21 av de 41 ledamöterna var kvinnor.
– I Kristinehamn har kommunfullmäktige uppfyllt definitionen av jämställdhet sju gånger i de elva senaste valen, säger Jonas Olofsson som jobbar med demokratistatistik på SCB.
En könsfördelning jämnare än 60-40 åt endera hållet räknas som jämn. 76 av 290 kommuner missar den gränsen. Samtliga till männens fördel.
I fyra kommuner är mer än 70 procent av kommunfullmäktiges ledamöter män. Högst andel kvinnliga ledamöter finns i Lekeberg, 58,8 procent. Grums och Hällefors ligger tvåa med 58,1 procent kvinnor.
Rikssnittet för andelen kvinnor ligger på 43,3 procent. I Värmland har Storfors sämst statistik där bara 37 procent av ledamöterna är kvinnor.