Därför räcker inte regeringens satsningar på det civila försvaret

Ledare
PUBLICERAD:
Morgan Johansson, justitieminister (S).
Foto: Johan Nilsson/TT
Staten har en moralisk plikt att skydda sina medborgare. Vad har man annars en stat till om den inte finns där vid allvarliga kriser? Med den retoriska frågan inledde justitie- och inrikesminister Morgan Johansson presskonferensen om nya ”historiska” satsningar på det civila försvaret.

Därför är det beklämmande att återuppbyggnaden av det svenska civila försvaret har tagit så lång tid – och faktiskt fortfarande inte kommit igång på allvar.

I december 2017 kom Försvarsberedningens rapport ”Motståndskraft”. I den betonades det hotfulla omvärldsläget och Sveriges avsaknad av ett förberett civilt försvar. Under de fem år som gått har omvärldsläget förvärrats och en pandemi har yttermera bevisat behovet av civil beredskap.

Men vad som nu presenteras av regeringen är bara en slags inventering. 60 statliga myndigheter pekas ut som beredskapsmyndigheter. Exempel är Tullverket, Polisen, Skatteverket och Migrationsverket. Tio beredskapssektorer pekas också ut. Exempel är energiförsörjning, transporter och livsmedelsförsörjning där i tur och ordning Energimyndigheten, Trafikverket och Livsmedelsverket är ansvariga. Samtidigt saknas viktiga pusselbitar som personalförsörjning och om kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot.

Sverige delas också in i civilförsvarsområden i vilket en länsstyrelse får huvudansvar. Till exempel blir länsstyrelsen i Norrbotten civilområdesansvarig i norra civilområdet, Civo N, länsstyrelsen i Västra Götaland i Civo V, och länsstyrelsen i Östergötland i Civo SÖ.

Att den här indelningen nu finns på plats är bra. Den borde ha funnits också tidigare. Men den som hoppades på att regeringen skulle komma med beslut om en ny organisation med förbestämda ledningsstrukturer och pliktplacerad personal –som i våra grannländer – blir besviken.

Särskilt beklämmande är att de utpekade myndigheterna inte får rätt att komma med föreskrifter inom sitt ansvarsområde. Det som Försvarsberedningen efterfrågade 2017 var tydliga ansvars- och ledningsförhållanden samt större förmåga till samordning – det vill säga att en myndighet styr andra myndigheter. MSB har till exempel ingen ledande roll enligt sina instruktioner

Vad som också fortfarande saknas är bindande civilplikt som tillåter myndigheter att krigsplacera nyckelpersonal. Utan sådan planering blir ansvarsfördelningen mellan myndigheterna främst teoretisk. Trots många varningar är det civila försvaret fortfarande i bästa fall i början på en återuppbyggnad.

Det är en allvarlig brist. Vi vet att en stormakt som uttryckligen hotar Sverige, Ryssland, har som strategi att ge sig på civilbefolkningen. Vi vet också att Försvarsmakten och ÖB flera gånger har påpekat Försvarsmaktens beroende av det civila samhällets resurser i händelse av krig.

Om det som Morgan Johansson säger är en moralisk plikt för staten att förbereda skyddet av medborgarna, vad säger det då om staten Sverige under den regering han själv sitter i?

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje.