Varje vardagsmorgon i fem veckor har Sven-Erik ”Börje” Lindblad åkt till Karlstad för strålningsbehandling mot sin prostatacancer. Nu är behandlingen över. När han kom till jobbet i onsdags väntade en överraskning när som han sent ska glömma.
– Jag blir rörd, säger Sven-Erik ”Börje” Lindblad, biblioteksansvarig på Brogårdsgymnasiet, om överraskningen.
I december förra året gjorde han ett PSA-prov eftersom han hade börjat misstänka att det var något som inte stod rätt till. Det är ett blodprov som visar risk för prostatacancer.
– Ett högt värde är på tio, jag hade nio, berättar Sven-Erik.
Sedan i vintras har behandlingarna mot cancern gått i ett.
– Jag har fått en aggressiv behandling mot min cancer, säger han.
Vänner, kollegor och hans chef har känt till att han har cancer och att han har genomgått behandling men annars har han inte varit alltför öppen om sin sjukdom.
Vissa dagar har jag varit jättetrött efteråt men jag har försökt att hålla i gång med att jobba
Från det att PSA-provet visade på att något kunde vara fel har han gått igenom två magnetröntgen och sedan en biopsi som visade på prostatacancer.
– Det här är något som man tror händer andra men inte en själv, säger Sven-Erik om när han fick cancerbeskedet.
Sven-Erik började som lärare på Djurgårdsskolan i början av 1990-talet och fick då smeknamnet Börje och smeknamnet har sedan dess följt honom.
Förstående omgivning
2013 började han som ansvarig på biblioteket på Brogårdsgymnasiet. På skyltarna i biblioteket står det Börje på en rad platser.
– Jag har försökt att jobba efter att jag har fått behandlingar. Det har skingrat tankarna. Jag är inte den som gillar att gå sysslolös, säger Sven-Erik.
– Jag har två vänner som turats om att köra mig till Karlstad när jag har haft behandling. Vissa dagar har jag varit jättetrött efteråt men jag har försökt att hålla i gång med att jobba.
Dagarna då orken inte funnits har biblioteket fått vara stängt.
– Jag har haft en förstående chef och förstående arbetskamrater, säger han.
Uppmuntran
Ibland har kollegor kommit med uppmuntrande presenter och det har haft stor betydelse.
– En present med ”att vi tänker på dig”, säger Sven-Erik har betytt mycket.
I och med alla behandlingar har det inte varit läge för att dricka alkohol och han har fått göra en del anpassningar.
– Strålbehandlingen kan påverka magen så jag har försökt att sköta mig så mycket jag kan. Jag dricker inte kaffe längre och jag äter fil med acidofilus och dricker Proviva, berättar Sven-Erik.
Sven-Erik har fått både inre och yttre strålning och hans läkare tog beslutet att inte operera och han ska äta medicin i tre år för sin cancer.
– Jag äter testosterondämpande medicin för att tumören inte ska växa till sig. Testosteronet lever cancern på, berättar han.
Medicinen har gett sina biverkningar.
– Medicinen kan göra att man får kvinnliga egenskaper däribland vallningar, säger Sven-Erik som fått många biverkningar av behandlingarna han fått.
– Vissa får inga alls men jag är sån att jag får alla.
Anledningen till att han nu öppnar upp om sin cancer har att göra med en viss överraskning han hittade när han kom till jobbet tidigare i veckan.
– Jag hittade en korg med typiskt ”manliga” saker, så att jag inte ska förlora min manlighet när jag äter min medicin, berättar Sven-Erik.
”Dra åt helvete”
Det visar sig att en klass som gick ut för fyra år sedan gått ihop om en korg och fyllt den med ”manliga” grejer och ett brev till Sven-Erik där de hälsar att han ska be cancern att ”dra åt helvete”. Brevet är underskrivet med ”idioterna på samhäll”.
– De kände väl att de ville ge någonting och det är lite med glimten i ögat eftersom jag äter medicin som tar ned testosteronet, säger Sven-Erik.
Han är rörd över att klassen engagerat sig och vill tacka dem och alla runt om som visat förståelse under den här tiden.
– Det här är mitt tack till dem.
Tabubelagt
Prostatacancer upplever Sven-Erik inte är en sak som det talas om i tillräckligt stor utsträckning och att det är tabubelagt.
– Det är nog kopplat till var det sitter. Då blir det nog lite stigma över det, tycker Sven-Erik.
– Det är ju inte heller helt fel att uppmana gubbar runt 60 år att ta ett PSA-prov.
Efter sommaren får Sven-Erik veta om behandlingen har gett effekt. Förhoppningen är att prostatatumören borta och det inte finns metastaser.
– Om tre månader får jag svar, i augusti.
– När man kommer i den här situationen så är man sig själv närmast men det finns hopp.