Spelet bakom Socialdemokraternas pengar

Ledare
PUBLICERAD:
Socialdemokraterna får in omfattande intäkter från sin spelverksamhet.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Socialdemokraterna tjänar nästan lika mycket pengar som alla andra partier tillsammans. Det är möjligt på grund av att partiet skapat särlagstiftning för den egna rörelsens organisationer.

Sedan 2018 måste svenska riksdagspartier redovisa sina intäkter till Kammarkollegiet och uppgifterna blir offentliga. Tankesmedjan Timbro har därför kunnat granska Socialdemokraternas finansiering i en ny rapport (30/4). Rapportförfattaren Adam Danieli finner att S under de senaste tre åren har tjänat över 1,7 miljarder kronor. Det är mer än tre gånger Moderaternas intäkter, som är näst störst, och nästan mer än alla sju övriga riksdagspartiers sammanlagda intäkter.

Att partiet tjänar mer pengar än någonsin samtidigt som det backade i opinionen beror på inbyggda fördelar från de många åren i regeringsställning. Den främsta fördelen är A-lotterierna. Trots att staten länge har haft monopol på inhemsk spelverksamhet, numera främst genom Svenska spel, kan S driva egna lotterier.

Det möjliggörs av ett undantag i lagen för ideella föreningar som driver allmännyttig verksamhet. Undantaget infördes under den socialdemokratiska regeringen på 50-talet, och gäller även för politiska partier. Sedan 1956 har S och ungdomsförbundet SSU därför kunnat äga vad som i dag är A-lotterierna. Det driver populära spel såsom Kombilotteriet, Trippelskrapet, Femman och Glädjelotten.

När Spellagen uppdaterades 2017 med hårdare regler föreslog utredaren, den tidigare socialdemokratiska riksdagsledamoten Anna-Lena Sörenson, att undantaget skulle vara kvar. En bedömning som civilminister Ardalan Shekarabi (S) instämde i. Det är knappast förvånande då A-lotterierna är en betydande inkomstkälla. Enbart under år 2020 drog det in över 200 miljoner kronor till S och SSU.

Undantagen gäller dock inte bara licensrätten. A-lotterierna utnyttjar också undantag från spelmoms, förbudet att sälja lotter på kredit, och kravet på kundkännedom. Det motiveras med att allmännyttiga verksamheter anses kunna ta större ansvar – något som inte har stämt för S och A-lotterierna.

De har fällts av Datainspektionen, nuvarande Integritetsskyddsmyndigheten, för att ha delat personuppgifter mellan partiet och bolaget utan samtycke. Under 2017 uppmärksammades att bolaget på tre år hade dragit 8 000 personer till Kronofogden för att inte ha betalat sina lotter. Uppenbarligen finns samma vinstbegär även när det är partier som driver spelen.

Sedan ett par år har även Moderaterna och Sverigedemokraterna sökt och fått tillstånd för att driva allmännyttiga lotterier. Det är förståeligt givet att möjligheten finns. Men i grunden är det knappast rimligt att politiska partier ska kunna omsätta miljonbelopp på spel. Som A-lotterierna visar tyder inget på att de skulle vara ansvarsfulla ägare – särskilt inte när det står för en allt större del av de totala intäkterna.

Politiska partier bör främst vara beroende av sina medlemmar, inte spelkunder. Det är hög tid att avskaffa spelundantaget för politiska partier.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje.