Sätt stopp för vilda västern på skolmarknaden

Ledare
PUBLICERAD:
Liberalerna öppnar för reformerad skolpolitik.
Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT
Fler borgerliga partier borde göra som Liberalerna och ompröva sin skolpolitik. Även en skolmarknad behöver regler för att fungera.

Liberalernas nye partiledare Johan Pehrson tittar på möjliga vägar att reglera skolmarknaden. Förslag som övervägs är vinsttak, höjt krav på eget kapital samt förändring av skolpengssystemet. Det är en omsvängning i förhållande till företrädaren Nyamko Sabuni som enträget försvarade rätten till vinst. I en intervjun med DI säger Johan Pehrson att han ”inte träffat någon som slogs för valfriheten, 1991 till 1994 och innan dess, som sett framför sig att det skulle bli som det är i dag”. (DI 23/4)

Det är nog många som känner igen sig i Johan Pehrsons beskrivning. Förhoppningen med att öppna en skolmarknad i Sverige var att konkurrensen mellan olika alternativ skulle göra utbildningssystemet bättre som helhet. Möjligheten för eleverna att välja friskola skulle tvinga även de kommunala skolorna att bli bättre och lärarnas ställning på arbetsmarknaden skulle stärkas då fler arbetsgivare behövde deras tjänster. Så har det inte riktigt blivit. Skolmarknaden har kommit att domineras av några stora aktörer. Kunskapsresultaten har inte förbättrats och det är fortsatt svårt att locka studenter till läraryrket.

Däremot börjar nu kommunerna på sina håll få problem. Skolkoncernerna etableringar undergräver kommunernas möjligheter att planera och finansiera de offentliga skolorna.

Samtidigt är det inte säkert att eleverna som väljer friskola verkligen får den goda utbildning de hoppas på. Friskoleeleverna är nöjda med sina val men lärartätheten är generellt lägre. Om skillnader i betyg verkligen har täckning vet ingen. Det nuvarande betygssystemet är inte förankrat i några gemensamma och centralrättade prov. Dessutom är skillnaderna i resultat inte så stora som de kunde förväntas vara med en skiktning av elevunderlaget. Det kan alltså vara så att alla elever är förlorare på det nuvarande systemet. Ska friskolesystemet bevaras bör det reformeras.

Att Liberalerna signalerar omprövning behöver inte innebära en splittring av oppositionen. I februari skrev Moderaternas partiledare Ulf Kristersson och partiets nye skolpolitiske talespersonen Lars Hjälmered en debattartikel i DN där de efterlyste större statligt inblandning och högre krav på friskolor. (DN 18/2). Moderaterna går måhända inte lika långt som Johan Pehrson men signalerna till företagen som agerar på skolmarknaden är i grunden de samma: Kraven på kvalitet kommer att bli högre och möjligheterna till vinst mer begränsade.

Dessa signaler om omprövning måste konkretiseras i god tid inför valet så att väljarna vet vilka alternativ som finns i skolfrågan. Liberalerna och Moderaterna bör därför tillsammans med Kristdemokraterna sätta sig ned och ta fram en gemensam reformagenda. En justerad skolmarknad med högre krav på aktörerna skulle ha långt större stöd bland väljarna än de rödgrönas hot om att helt avskaffa det fria skolvalet.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje.