Skatteslöseriet gör oss fattigare

Ledare
PUBLICERAD:
Osynliga skatter har kostat Sverige 750 miljarder
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Sverige kan snart vara det fattigaste landet i Norden. Det är det beska budskapet som näringslivsprofilen Leif Östlings Kommission för skattenytta kommit fram till i sin första delrapport. Det höga uttaget av osynliga skatter och låg effektivitet i den offentliga sektorn skadar svensk konkurrenskraft och minskar vårt välstånd.

Tillsammans med kommissionens kanslichef, Bettina Kashefi, presenterar Östling resultaten i en debattartikel i SvD (22/3). De handlar i första hand om följderna av att vi inte får tillräckligt för skattepengarna.

År 1970 var Sverige det fjärde rikaste landet i OECD, men år 2019 låg vi bara på elfte plats. Det beror inte bara på att andra länder har blivit rikare och gått förbi, utan också på att vår välståndsutveckling har stagnerat. I dag är Finland det enda nordiska land som inte gått om oss i välstånd, men det är bara en tidsfråga om dagens utveckling fortsätter.

Listrankningar och BNP-utveckling kan verka tekniskt och fjärran från människors vardag, men beskriver en högst konkret verklighet. Om vi hade kunnat behålla fjärdeplatsen skulle den svenska ekonomin varit 750 miljarder kronor rikare än den är i dag. Det hade bland annat lett till ungefär 320 miljarder kronor mer i skatteintäkter.

I stället skapar den dåliga välståndsökningen en skadlig spiral, där de offentliga åtagandena kräver högre skatter. Sverige har under hela perioden legat klart över OECD-snittet i totalt skatteuttag. Det skadar konkurrenskraften och minskar tillväxten, vilket i sin tur kräver ännu högre skatter för nya åtaganden. Senast aviserade exempelvis regeringen en särskild beredskapsskatt för att kunna finansiera upprustningen av Försvaret.

För att komma ur spiralen behöver den offentliga sektorn bli mer effektiv. Dels bör rent slöseri som aktivistiska myndigheter och dyra reformer såsom friåret och familjeveckan stoppas. Dels, och desto viktigare, borde sjukvård, skola och omsorg bättre nyttja de resurser som redan finns.

Enligt Östling och Kashefi skulle 36 miljarder kronor kunna sparas om det offentliga blev bara 1,4 procent effektivare. Det motsvarar nästan hela ökningen av försvarsanslagen. Om det kan bli 5 procent effektivare sparas 125 miljarder kronor, motsvarande hela sjukhusvården.

Ett stort hinder för ett bättre nyttjande av skattemedel är enligt rapporten bristande transparens i skattesystemet. Det beror framför allt på att de indirekta skatternas andel har ökat. Alltså främst arbetsgivaravgifter och moms. Tillsammans utgör de mer än hälften av det totala skatteintaget, men väldigt få personer inser detta eftersom de inte syns på lönekuverten. Då blir drivkraften att få valuta för pengarna naturligt nog lägre.

Att den offentliga sektorn tar ut skatt är rätt och riktigt för att kunna finansiera grundläggande säkerhet, infrastruktur och välfärd. Men det sker inte utan kostnad. Med Gustav Möllers ord är varje förslösad skattekrona en stöld från folket. Leif Östling visar vad det innebär i praktiken.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje.