När jag växte upp 1940-1950 fanns det ganska många handelsträdgårdar här och där och även blomsteraffärer i Kristinehamn. Lundblads Trädgård på Ö.Staketgatan, Gustav Larssons Trädgård på Södra Ringvägen - familjen Larsson bodde i ”Riddargården” som låg mitt emot trädgården på Södra Ringvägen 35-, Karlströms trädgård mitt emot Hacklehems skola, C.G. Anderssons på Norra Staketgatan 2 samt Anne-Marie och Uno Fredrikssons i Marielundsområdet.
På Mariebergs sjukhus fanns en trädgård, genom vilken sjukhuset var självförsörjande på frukt, grönsaker och blommor. Något utanför stan fanns Janssons trädgård i Järsberg, som på lördagarna idkade torghandel på Södra Torget. Jag minns inte om Hveems trädgård i Ölme fanns på den tiden.
Men nu ska vi fokusera på Irisdals Handelsträdgård med adress Gustafsbergsgatan 12. Den har gamla anor: 1890 startade trädgårdsmästare Carl Johan Jonsson (1852-1942) en trädgård. Bostadshuset hade nämnda adress, medan växthusen upptog en stor yta i kvarteret Spiggen cirka 10 000 kvm. Där bostadshus och växthus legat har HSB byggt bostadsrättslägenheter, Brf Irisdal, 1975-78. Linnégatan, som gick förbi Södermalmsskolan, har bytt namn till Irisdalsgatan. Även några stora trähus utefter forna Linnégatan har rivits till förmån för hyreshus med gatuadress Karlskogavägen.
I ett av dessa trähus Linnégatan 7, Brunnsholm G, föddes jag i hemmet.1938 fanns ännu inget BB i Kristinehamn. Detta hus byggdes och ägdes av byggmästare A.J. Sjöberg. Hans dotter Birgit Sjöberg, gift Olsson, hade damfrisering.
C.J. Jonsson hade tidigare anlagt trädgården vid Mariebergs sjukhus. 1890 antogs han som stadsträdgårdsmästare och denna tjänst innehade han i 40 år. Han inrättade och ägde också en blomsterhandel vid Södra Torget, Irisdals Blomsterhandel. Jonsson sålde blommor och olika slags växter såsom bärbuskar, fruktträd och gräsfröer. De sistnämnda var efterfrågade på Fastingsmarknaden. Från 1904 odlade man huvudsakligen blommor. Ett av växthusen var så kallade palmhuset, där man odlade palmer med mera. Det fanns på C.J. Jonssons tid 21 stycken stora växthusavdelningar, som värmdes upp av vedeldade värmepannor. Växter och plantor såldes över hela Sverige samt även Norge och Finland. Det blev många papplådor, som sändes med järnväg eller post. Uppgifterna är hämtade från ett kompendium, del Liljebäck/Gustafsberg, sammanställt och utgivet 2009 av åtta kristinehamnare.
Sedan C.J.Jonsson avlidit 1942 övertogs firman av sonen Ivar Jonsson (1878-1965), som var gift med Cecilia (Celi) (1879-1952). Jag är, genom min pappa, avlägset släkt med Cecilia, min farmor Marias bror Wilhelm var gift med en syster till Cecilia. Det kanske var på grund av detta förhållande som jag kom att sommarjobba i trädgården varje sommar 1953-1957 och däremellan några jular i julruschen.
Ivar hade en bror, Sigge Jonsson, som var lektor i språk på KPS. Han kallades allmänt för ”Språkjonsson”. Han fick äran att åka med Ernst Rolf (1891-1932), känd sångare, skådespelare, revykung, för att bistå honom med översättningar och arbeta som tolk.
I början av 1940-talet bodde familjen Jonsson i ovan nämnda hus, Brunnsholm G, på nedre botten. Vi bodde överst. Sedermera flyttade familjen in i huset Gustafsbergsgatan 12. Ivar Jonsson hade då gift om sig med Sigrid (1881-1963) från Lixåsen i Ölme. Jag har många gånger varit inne hos dem och beskådat tavlor med fotografier från de internationella trädgårdsutställningar, vilka Irisdals Handelsträdgård deltog i bland annat i Tyskland och i Belgien. Det var under trädgårdens glansdagar 1920-1930-tal.
När Ivar Jonsson började bli till åren överlät han trädgården till sonen Olle (1913-2006).
I början av 1950-talet anställdes en ung vacker flicka från Finland i trädgården. Hon hade gått trädgårdsutbildning i Finland och även i Sverige på Östra Grevie i Skåne. Olle och Terttu fattade tycke för varann och de gifte sig 1952 och fick sex barn. Deras första bostad blev på övervåningen Framnäsgatan 3. Den lilla familjen flyttade senare till en flygelbyggnad i anslutning till trädgården. Olle Jonsson blev en driftig trädgårdsmästare. I Sällskapet för Naturskydds årsbok 2006 har Ulf T. Carlsson intervjuat Olle. Han berättar här om sitt skiftesrika liv. Olle är då 92 år och intervjun skedde 2006, i dåvarande hemmet på Skäringsbolsvägen. Olle var väldigt naturintresserad och var en av grundarna till Sällskapet för naturskydd 1934. Olle var fågelskådare, botanist och entomolog (insektskännare).
Marja Jonsson-Säll (Olles äldsta dotter berättar: ”Hans skalbaggesamling förvarades i ett stort dubbelskåp i björk med glastäckta lådor. Insekterna var uppsatta på små, små pappbitar med en nål rakt igenom, som stack ner i någon typ av frigolit. De små krypen var ditlimmade med benen noga och fint synliga och dessutom fanns den minsta vackraste skrift jag någonsin skådat. Där stod även det latinska namnet på skalbaggen.” Det fanns även fjärilar och andra insekter. I nämnda intervju anger Olle antalet skalbaggar till 1 200. Insektssamlingen har omhändertagits av sonen Leif.
Jag började sommarjobba i trädgården 1953. Min syssla blev att rensa ogräs, sälja snittblommor och tomater, uträtta ärenden såsom att skicka postpaket från Posten Kristinehamn 2, som låg på Södra Ringvägen, där en kvartersbutik nu ligger, eller fara till fraktgodset på stationen med paket. Man skolade plantor bland annat Cineraria, som skulle skickas till olika beställare. Det fanns ett ansenligt tomatväxthus, där tomater skördades regelbundet. Jag fick fara ut med beställda tomater till stans speceriaffärer - det fanns många. Tomaterna hade en särskilt god smak. De var odlade efter konstens alla regler. Plantorna skulle mest stå i vatten och ha så kallad tung jord, lerblandad. De tomater som var oformliga eller för små, såldes direkt från växthusen.
På friland på sommaren odlades krysantemum i fisklådor, som hade hämtats hos fiskhandlarna i inre hamnen. När hösten kom togs lådorna in i ett växthus. Blommorna, som odlades, såldes också i Irisdals Blomsteraffär vid Södra Torget. Denna affär förestods av en av Ivar Jonssons systrar ”Fröken Ruth” En annan syster ”Fröken Ellen” förestod hushållet i bostaden.
I ett av växthusen fanns en stor odling av orkidén ypridedium och i ett annat en kraftig vinstock med dignande druvklasar. Om man noga såg efter kunde man också hitta en sällsynt växt, Gängel (Galinsoga parviflora), som Olle med förtjusning visade mig.
Efter andra världskrigets slut tog Irisdal emot arbetskraft bl a från Norge. De som jobbade i trädgården på 1950-talet var förstås chefen Olle Jonsson, som hade sitt kontor i en träbyggnad i anslutning till växthusen. Jag minns att han hade en mycket gammal skrivmaskin, där versalerna hade egna tangenter och gemenerna (de små bokstäverna) ett eget tangentbord. Min lön 1957 var 1.87/tim. Olles far Ivar var också med i jobbet och skolade bl.a. plantor. Förman i trädgården var Erik Olson, som ,då branden på 1960-talet hade förstört växthus och ekonomibyggnad, fick jobb i Mariebergs Trädgård. Flera anställda fanns i trädgården bl a Anna, en kvinna i medelåldern, var mycket duktig och snabb att skola plantor. Gustafsson ångade jord och körde jord. Man ångade jorden för att slippa ogräs och ohyra. Raymond Kass , bördig från Estland, körde lastbil och gjorde en massa andra arbeten.
Det fanns också några andra skolungdomar, som sommarjobbade. Jag minns Gunnel Holmqvist, dotter till 1:e kansliskrivare vid Järnvägen Sven Holmqvist. Han blev sedermera veniat och tjänstebiträde i kyrkans tjänst. Han fanns i Lekvattnets församling i Torsby då jag var där som student och praktikant.
Som ovan nämnts inträffade en svår brand på 1960-talet. De flesta växthusen skadades. Det blev endast ett växthus kvar och en ekonomibyggnad, som också brann vid ett senare tillfälle, då pojkar hade lekt med påsksmällare. Detta innebar tyvärr slutet för den anrika Irisdals Handelsträdgård. Kristinehamns kommun tvångsinlöste trädgårdsområdet, som sanerades och här byggdes, som ovan nämnts, hyreshus.
Yngre kristinehamnare kanske inte tänker på att här på den stora ytan med hyreshus låg en gång en betydande handelsträdgård, känd i Norden och även ute i Europa genom dess leveranser av produkter med hög kvalitet. Kanske är det bara namnet Irisdalsgatan och Brf Irisdal som direkt påminner om denna trädgård.
De i början av artikeln nämnda trädgårdarna har gått samma öde tillmötes: det har byggts hus på odlingsområdena. Kanske är det bara Mariebergs trädgård som finns kvar, dock utan den funktion den hade under sjukhusets tid.
Gunnar Edström, lokalhistoriker, utflyttad till Uppsala