Tjänstemän fortsatt utan ansvar

Ledare
PUBLICERAD:
Uppklarningsgraden för tjänstefel jämförbar med cykelstölder.
Foto: Johan Nilsson/TT
Trots beslut i riksdagen blir det inget nytt tjänstemannaansvar. För så vill Socialdemokraterna ha det.

Det var en enig riksdag som i april 2018 krävde att det straffrättsliga ansvaret för offentliga tjänstemän skulle utvidgas. Regeringen dröjde dock till maj 2020 med att tillsätta en utredning. Frågan bakades då in en större utredning om ökad straffrättsligt skydd för statsanställda. Därtill ändrades uppdraget till att utreda om, inte hur, tjänstemannaansvar ska införas.

Föga förvånande blev resultaten en besvikelse när det nyligen lämnades till regeringen (2/2). Enligt utredaren bör allt förbli precis som det är.

Det är en anmärkningsvärd slutsats. Som justitierådet i Högsta förvaltningsdomstolen Thomas Bull har påpekat (Publik 14/6-19) är uppklarningsgraden för tjänstefel jämförbar med cykelstölder. Utredaren konstaterar dessutom själv att de fall som drivs vidare i princip bara gäller anställda inom rättsväsendet. Trots att problem förekommer i alla delar av statsförvaltningen.

Ett av de främsta skälen till att så få anmälningar leder någon vart, är att tjänstefel inte är straffbart om brotten betraktas som ringa. Och det gör de i allt högre grad, förklarar Thomas Bull.

Ändå vill inte utredningen att ringa tjänstefel ska bli straffbart då arbetsbördan för åklagare skulle bli för stor. Men om det är så vanligt förekommande är väl det en anledning i sig att beivra brotten. Därtill hävdas att det vore orimligt att i samtliga fall straffa tjänstemän med tung arbetsbelastning. Det kan förvisso vara sant, men det är också orimligt att som i nuläget aldrig straffa dem. Det måste finnas en medelväg, men det har inte ens utretts.

Utredaren menar också utökat straffansvar kan leda till en osäkerhetskultur där anställda är mer rädda för att göra fel än rätt. Redan i dag präglas dock statsförvaltningen av en kultur där man främst täcker sin egen rygg. Tjänstemannaansvar kan tvärtom motverka det genom att även underlåtande att handla blir straffbart. Att inte göra rätt blir då att göra fel.

Därtill fruktar utredaren att det skulle krävas omfattande detaljreglering för att upprätthålla ett straffansvar. Vilket skulle strida mot ambitionen att gå mot mer tillitsstyrning. Farhågan stämmer dock dåligt med verkligheten. Det var först efter att det gamla ämbetsmannaansvaret avskaffades som dagens målstyrningssystem började införas.

Det kan verka paradoxalt, men att utkräva ansvar bygger faktiskt på ökad tillit. Tjänstemännen betros att utifrån sitt eget omdöme utöva sitt ämbete. Det är därför de kan hållas ansvariga. I själva verket är det avsaknaden av straffansvar som kräver detaljstyrning eftersom det då inte går att döma i efterhand.

Slutligen skulle tjänstemannaansvar stärka tjänstemännen i förhållande till sina chefer, såväl politiska som opolitiska. Om de hålls personligen ansvariga lär de inte följa instruktioner som står i strid mot lagstiftningen. Kanske är det just därför som Socialdemokraterna ännu en gång har saboterat ansvarsutkrävandet.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje.