Enligt S är friskolorna problemet

Ledare
PUBLICERAD:
Trots att det närmast råder konsensus om att friskolesystemet förde med sig bieffekter presenterar politiken inga verkliga lösningar. Att även borgerliga politiker som tidigare främst värnat systemet nu erkänner bristerna borde öppna för åtgärder.

Ta exempelvis betygsinflationen. Införandet av ett så kallat vouchersystem där skolornas inkomster kopplas till antalet elever, alltså skolpeng, kombinerat med att betyg sätts av undervisande lärare skapar skadliga incitament. Såväl kommunala skolor som friskolor drivs att locka elever och kan göra det med glädjebetyg.

En uppenbar lösning vore att minska möjligheten att sätta missvisande betyg. Till exempel genom centralt rättade nationella prov, vilket bland andra Moderaterna har föreslagit.

Ett annat problem är skolpengens fördelning. För att ge likvärdiga förutsättningar är grundbidraget samma oavsett om en elev går i en kommunal eller en friskola. Men eftersom den kommunala skolan är skyldig att ta emot alla barn behöver den ibland hålla platser i reserv. Det kan ge kostnader för bland annat lokaler som inte motsvaras av någon skolpeng.

Det vore därför rimligt att utreda förekomsten av detta problem och hur höga kommunernas kostnader är i genomsnitt. Utifrån det kan ett särskilt stöd behöva införas, likt de som redan finns för exempelvis elever med särskilda behov eller svagare socioekonomisk bakgrund.

Ändå presenteras inga sådana lösningar trots att de borde kunna få brett partipolitiskt stöd. I stället vill den socialdemokratiska regeringen dra undan förutsättningarna för att driva dagens friskolor.

Socialdemokraterna skyller betygsinflationen helt och hållet på aktiebolaget som driftsform, och skolminister Lena Axelsson Kihlblom (S) driver på för ett förbud mot vinstuttag (SvD 25/12). I frågan om skolpengen vill hon därtill över ett bräde sänka grundbidraget för samtliga friskolor till 85 procent av kommunens skolpeng.

Förslagen skulle troligtvis tvinga flertalet svenska friskolor att lägga ned. Vinstförbud hindrar aktiebolag att driva skolor eftersom de är skyldiga att leverera vinst till sina ägare. Få ägare lär vara villiga att se sin investering ofrivilligt omvandlas till en donation. Och den sänkta skolpengen lär slå särskilt hårt mot små ideella friskolor som ofta har svag ekonomi redan i dagsläget.

Det är svårt att undgå misstanken att ett sådant slag mot friskolesektorn inte är ett misstag utan själva poängen. Mantrat sedan Magdalena Anderssons regering tillträdde – inte minst från skolministern – har varit att ”återta den demokratiska kontrollen över välfärden”.

Enligt den socialdemokratiska ideologin är demokratisk kontroll detsamma som politisk styrning. Det är politiker, inte människor själva, som utifrån ”folkviljan” ska bestämma. I den bilden passar friskolor och fritt skolval knappast in. Socialdemokraterna tycks helt enkelt inte intresserade av att lösa de konkreta problemen hos friskolor, när dessa kan användas för slå undan benen för valfriheten helt och hållet.

Så här jobbar NKP med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.