Energipolitiken ligger fast – mot högre elpriser

Ledare
PUBLICERAD:
Annika Strandhäll (S) har inte imponerat med sina bristande kunskaper om svensk kärnkraft.
Foto: Erik Simander/TT
Trots att höga elpriser blir ett allt större gissel för människors vardag tycks inte S-regeringen ta problemen på allvar.

I början av veckan nådde elpriserna de högsta nivåerna på tio år (SR 30/11) och oljekraftverket i Karlshamn sattes än en gång i stabsläge (SVT 29/11). Den ihållande kylan har ökat efterfrågan i hela Europa samtidigt som utbudet av väderberoende el har hämmats då vattenkraftsälvarna fryst och vinden mojnat.

Följderna märks allt tydligare, nu även vid frukostbordet. Aftonbladet rapporterade nyligen om att Pågen måste höja sina priser eftersom elkostnaderna för att baka bröd har blivit för höga (1/12). Även andra branscher drabbas och många företagare varnar för att prisläget skadar svensk konkurrenskraft (SR 3/12).

Tyvärr tyder inte mycket på att Magdalena Anderssons socialdemokratiska regering kommer göra vad som krävs för att stärka det svenska elsystemet. Framför allt inte gällande behovet av ny kärnkraft.

Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll har knappast gjort sig känd som en vän av kärnkraft. Hon demonstrerade också en pinsam okunskap om grundläggande fakta i frågan i en intervju i Aktuellt (30/11). Det visade sig att Strandhäll inte kunde svara på hur många kärnkraftsreaktorer som finns i Sverige, eller hur många som har lagts ned.

Det väcker viss oro kring den annars välkomna nyheten att Strandhäll ska ge besked i slutförvarsfrågan i ”absolut närtid” (SR 1/12). Att inte godkänna slutförvaret riskerar i värsta fall att de existerande reaktorerna måste tas ur drift eftersom avfallet inte kan hanteras ordentligt.

Energiminister Khashayar Farmanbar har heller inte gett skäl till tillförsikt. När han intervjuades i Sveriges radio (30/11) verkade han inte känna till vad begreppet planerbarhet betyder. Alltså att elproduktion inte är beroende av visst väder, vilket är centralt för att förstå den rådande effektbristen.

Därtill var Farmanbars huvudsakliga lösning utbyggd vindkraft, trots att dess ökade andel i energimixen är ett av huvudskälen till prissvängningarna. Därtill verkar han vara av den felaktiga uppfattningen att ”marknaden” på något vis skulle vara mot kärnkraft.

Ironiskt nog motsades detta argument nyligen av några av det svenska näringslivets tyngsta namn. Investors ordförande, Jacob Wallenberg, förklarade i SVT:s 30 minuter (1/12) att kärnkraft mycket väl kan finansieras bara det ges förutsägbara förutsättningar politiskt.

Medan Svenskt Näringslivs vd, Jan-Olof Jacke, gav ännu tydligare besked till Tidningen Näringslivet (2/12): ”Det alldeles uppenbara är att vi måste ha en förlängd livstid på kärnkraften och sannolikt bygga ny”, menar han. Trots detta fortsätter Farmanbar regeringen Löfvens linje att inte verka för långsiktigt goda förutsättningar. Han kommer inte driva på för att kärnkraft ska klassas som hållbart på EU-nivå (SR 2/12).

En ny regering kan självklart inte göra allt på en gång. Men det vore rimligt med en ny riktning bort från den energipolitik som fört landet hit. En sådan lyser dock med sin frånvaro.

Så här jobbar NKP med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.