Det var kärlek vid första ögonkastet när Ann-Sofi Goldmann hittade sin drömbostad i Kristinehamn. Nu bjuder hon hem besökare för att visa sin konst.
– Det känns lite läskigt, men jag tycker om att utmana mig själv. Jag hoppas att det är några som vill se min konst, säger hon.
För två veckor sedan hade Ann-Sofi Goldmann en konstutställning hemma hos sig. Då kom det flera besökare som blev bjudna på adventsfika och fick möjlighet att prata om kreativitet och skapande. Och nu till helgen är det öppet hus igen.
– Jag har aldrig arbetat fullt ut som konstnär, men alltid längtat efter detta, säger hon och berättar att hon inte haft så många konstutställningar än.
Ann-Sofi Goldmann växte upp i Skåne med en farfar från glasriket i Småland som var konstnär och med föräldrar som alltid har varit kreativa. I vuxen ålder flyttade hon till Norge 1995. Där fick hon två söner och arbetade som säljare och vägledare i flera år.
När hon ville sadla om flyttade hon till Sverige igen och började en utbildning som samtalsterapeut. Efter två och ett halvt år i Stockholm flyttade hon tillbaka till Oslo igen och utbildade sig färdigt där
– Sedan startade jag eget företag. Jag arbetade i många år som samtalsterapeut i psykosyntes, men till slut kände jag att jag inte orkade mer.
Hamnade i en livskris
I samband med att hon lade ned sitt företag, gick hon igenom en skilsmässa och hamnade i en livskris.
– Jag var utbränd och kände att jag ville göra något av mitt målande. En helg åkte jag på besök till Kristinehamn där en väninna bodde och fick se ett hus, som jag bor i nu. Det var kärlek vid första ögonkastet och jag såg många möjligheter för hur det skulle kunna utvecklas en verksamhet där.
Kärleken till huset gjorde att hon vågade flytta till en stad där hon bara kände en person. Ann-Sofi visste inte vilket område hon hade flyttat till.
– När jag hade börjat flytta in mina saker så tittade jag ut genom fönstret, och då fick jag se Gustav Frödings skylt på ett hus. Jag hade ingen aning om att grannhuset var hans barndomshem. Det är kul, jag blev lite starstruck och brukar säga till mina kompisar att jag bor granne med det huset.
När Ann-Sofi väl hade gjort sig hemmastadd i sitt nya hus kom planerna på att hon skulle ta tag i sitt målande.
– Jag kände att jag ville måla. Det här var ett perfekt ställe att ta tag i det. Jag har gjort om lite i bostaden för att jag behöver vatten och vask nära till min ateljé.
Hon hade bott i huset i lite mer än ett år när coronapandemin bröt ut. Tillgängligheten för henne att träffa sina barn försvårades, eftersom de fortfarande bor kvar i Norge.
– Det blev jobbigt och jag började ifrågasätta att jag flyttat. Jag kunde inte träffa mina söner på flera månader när gränsen var stängd men, som så många andra, började vi i stället att mötas digitalt. Jag fick till och med min pappa, som är 87 år gammal, att vara med när vi hade familjemiddagar tillsammans via nätet så att han kunde fortsätta att se sina barnbarn.
Hämtar inspiration
Till vardags arbetar Ann-Sofi som samordnare på Brottsofferjouren och hjälper människor som har varit utsatta för brott. När hon får tid över och har lust målar hon tavlor, som hon tycker är väldigt roligt och uttrycksfullt.
– Jag hade ett långt uppehåll när barnen var små, men nu är de vuxna och jag kan ägna mig mycket åt konsten. Jag tycker det är ett perfekt ställe att få göra det i ett gammalt hus med så fin miljö. Det är helt fantastiskt med rymd och ljus.
Inspirationen kommer bland annat från hennes uppväxt, eftersom hennes farfar var konstnär och hennes familj höll på mycket med både musik och hantverk. Men inspirationen kan även komma från vardagen.
– Det klart att det som jag får höra av brottsoffren kan finnas i mitt bakhuvud, men jag försöker att inte ta med mig det hem och påverka min konst.
Märkliga sammanträffanden
Ibland målar Ann-Sofi tavlor på beställningar, och flera gånger när hon har målat har hon varit med om överraskande saker.
– Jag har målat flera saker som senare har hänt. Jag kan bli fundersam på vart det kommer ifrån, det är som att det kommer ut på duken utan att jag själv har bestämt det. Den magin är nog en av drivkrafterna till att jag fortsätter att måla.
Ann-Sofi berättar om att hon målade mycket hjärtan under en period. Hon försökte komma bort från det men de kom ändå. En gång blev ett hjärta till en brudbukett.
– Jag tyckte det var konstigt att jag målade en bukett med blommor. Jag skulle ju inte gifta om mig. Senare fick jag reda på att min son hade friat till sin flickvän och att han hade planerat frieriet precis samtidigt som jag målade färdigt just den tavlan.
Hålla i kurser
Ann-Sofi använder metoden vedic art i sitt skapande. Hon lärde sig den när hon började en kurs i konst. På kursen fick hon lära sig kunskaper som utvecklats av konstnären Curt Källman, grundaren av vedic art.
– Metoden handlar om den skapande processen och man får införande i ett steg i taget. För mig blev målandet mer kravlöst och därför mer inspirerande.
Framöver tänker Ann-Sofi Goldmann hålla i kurser hemma hos sig och lära ut det hon kan, bland annat i vedic art som hon är utbildad lärare i.
– Jag hoppas jag kan få människor som tycker om att måla att utvecklas hos mig. Det är roligt att lära känna nya människor och ha gemensamma intressen, avslutar hon.