Glöm inte de arbetslösa

Ledare
PUBLICERAD:
Det skulle vara lätt att fokusera enbart på kriminalpolitiken i den kommande valrörelsen. Det är förvisso ett ämne som förtjänar uppmärksamhet, men Sverige har även andra allvarliga problem – inte minst med arbetslösheten.

Målet att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020 slogs fast av Stefan Löfven (S) vid Socialdemokraternas partikongress 2013 (Aftonbladet 3/4/2013). Partiet gick till val år 2014 framför allt på det löftet. Dock övergavs målet 2019, bara ett år innan det skulle infrias, troligen för att statsministern, som så många andra, märkte varthän det barkade (SR 23/01/2019).

Redan innan pandemin var arbetslösheten hög och den låg på 9,2 procent i juni 2021 (Ekonomifakta 2/8). Det är EU:s fjärde högsta arbetslöshet. Värre än så, det är den enskilt högsta andelen uppmätt i Sverige sedan 2001. Den svenska ekonomin brottas med en uppdelad arbetsmarknad. Samtidigt som kvalificerad arbetskraft är svår att finna, verkar arbetslösheten bland lågutbildade vara här för att stanna.

I sin rapport Employment Outlook 2021 visar OECD att det är just lågutbildad arbetskraft som fått lida mest av pandemin. Det var de enkla jobben som försvann först. Pandemin har därtill skyndat på digitaliseringen inom olika sektorer och beteenden har förändrats.

Dessvärre är det svårt för lågutbildade att byta bransch eller ta ett mer högkvalificerat jobb. Med 4,3 procent har Sverige lägst andel enkla jobb i hela Europa, strax efter Norge. Detta till trots har vi bland världens mest generösa invandringsregler för arbetstillstånd för låglönejobb. Jobb som borde kunna utföras av unga eller de med permanent uppehållstillstånd.

Samtidigt återkommer rapporter om hur högutbildade arbetskraftsinvandrare utvisas på grund av små administrativa missar som en dags semester för lite, eller en försäkring som deras arbetsgivare inte betalat. Sammantaget blir det en underlig inställning till arbetskraftsinvandring som helt klart behöver ses över i sin helhet.

Men mer behöver göras. En god början presenterades av Moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson i en debattartikel i SvD (12/8). Förslagen syftar till att stärka drivkraften att gå från långtidsarbetslöshet till jobb bland annat genom en jobbpremie och att arbetstagaren får behålla mer av sin inkomst under en övergångsperiod. För att motverka passivitet avser Moderaterna skapa 20 000 fler praktikplatser.

M vill också locka företag till att anställa långtidsarbetslösa genom kraftigt sänkta anställningskostnader för nystartsjobb.

Partiet föreslår samtidigt skärpt integrationspolitik i syfte att fler söker sig till arbete i stället för att stanna på bidrag. Där har M avsikt att införa bidragstak, kvalificering till välfärden och krav på att lära sig svenska. Tydligt är att den politik som har lett till att Sverige toppar listan av arbetslöshet i Europa inte är rätt politik för att ta oss ur situationen. Det behövs ett helhetsgrepp och ett nytänk. I det avseendet är Moderaterna helt klart något på spåret.

Så här jobbar NKP med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.