Regeringen saknar handlingskraft

Politik
PUBLICERAD:
Inrikesminister Mikael Damberg håller pressträff om det brottsbekämpande arbetet och en utredning om datalagring mot brott.
Foto: Christine Olsson/TT
Vad kan regeringen göra för att bryta våldsspiralen med gängskjutningar? Det undrade många inför pressträffen med inrikesminister Mikael Damberg (S) (4/8) där en nyhet i det brottsbekämpande arbetet skulle presenteras. Hade regeringen äntligen insett allvaret och kommer med ett trendbrytande förslag?

Pressträffen innehöll den traditionella klappen på regeringens egen axel, och en uppradning av de lagändringar som regeringen genomfört. Från ny lag om datalagring till signalspaning under förundersökning och hemlig dataavläsning.

Att regeringens ansträngningar på området inte verkat ha någon större effekt på skjutningarna blev tydligt när statistiken redovisades.

För innan själva förslaget presenterades uppdaterades lägesbilden för skjutningar och sprängningar. Bokstavligen uppdaterades. Det visar sig nämligen att de siffror om skjutningar som tidigare presenterats under året var lägre än den nu uppdaterade bilden.

Det nämnde dock inte statsrådet.

Kriminologen Manne Gerell skriver på Twitter (4/8) att polisen har reviderat skjutningsstatistiken uppåt. Och att den uppdaterade lägesbilden nu visar att 2021 inte längre är någon egentlig framgång i att bryta antalet skjutningar. Alla månader utom maj har fått högre siffror nu än vad som först angavs. Med siffror för januari till juli på 180 skjutningar ligger året något lägre än 2020 men på samma nivå som 2017 och 2019 och högre än 2018.

Förslaget då? Det bidde en tummetott. Inrikesministern presenterade ett initiativ om datalagring vid brott, där telekomoperatörer anmodas spara information om vem som kommunicerat med vem, när och var, och kunna spåra vem som har vilken IP-adress. Hur detta går ihop med att respektera den personliga integriteten återstår att se.

Statsrådet påpekade insiktsfullt att teknikutvecklingen går snabbt och att användandet av appar och andra moderna tekniska kommunikationsmöjligheter har ökat. Så även hos kriminella. Fokuset ligger på så kallade OTT-tjänster, operatörsoberoende tjänster. Det vill säga datachattjänster. Kända appar som Whatsapp, Messenger eller Facetime nämndes av Damberg.

Detta är dock en utredning som ska vara klar i februari 2023. Det kommer knappast hjälpa här och nu.

För samtidigt skjuter såväl vuxna som minderåriga på våra gator och torg, och där har regeringen ingen lösning för att få stopp på våldet. Det gäller den sjuttonåring som misstänks ha mördat polismannen Andreas, likaväl som de tre minderåriga som misstänks för den hänsynslösa skjutningen från moped vid ett köpcentrum i Kristianstad. Den nyligen omdiskuterade avskaffandet av åldersrabatten som regeringen vill se gäller endast för de som är fyllda 18 men ännu inte 21.

Under förutsättning att balansen mellan personlig integritet och brottsbekämpning hittas, är det är bra att lagstiftningen följer den tekniska utvecklingen. Symptomatisk verkar dock att många förslag går ut på att underlätta utredningen av skjutningar i stället för att fokusera på att minska antalet.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje.