Det finns ett gammalt talesätt som säger att en älskare av gåsleverpastej inte ska träffa gåsen. Risken för att råka ut för en besvikelse är allt för stor.
Troligen kan något liknande också sägas om att möta sin favoritförfattare.
Sen kan man ju ha en favorit, som skriver deckare, en annan skriver romaner och en tredje är bäst på reseskildringar, varför resonemanget försvåras ytterligare.
Göran Schildt (1917 – 2009) var en finlandssvensk författare och konsthistoriker som mödosamt producerade många tunga och lärda skrifter, men inför den breda allmänheten blev mest känd för sina reseskildringar.
Som ung deltog han i andra världskriget, sårades svårt i finska vinterkriget och fick tillbringa ett och halvt år på sjukhus.
Före kriget hade han studerat franska språket vid Sorbonne i Paris. Senare läste han konsthistoria och kom också att doktorera i ämnet.
Hans avhandling var en analys av Cézannes måleri och ledde till att han erbjöds en professur i ämnet, något som han dock tackade nej till.
Hellre ville han skriva egna böcker och under åren 1951 – 90 medarbetade han också i Svenska Dagbladet.
I hans bekantskapskrets ingick bland andra arkitekten Alvar Aalto och filosofen Georg Henrik von Wright (ska faktiskt uttalas ”fån Vrickt!”).
Under en tid arbetade han också med att översätta André Gides böcker till svenska.
Redan som barn började han segla i Finska Vikens innersta delar och under de långa och kalla krigsvintrarna längtade han naturligtvis till nya seglatser.
Strax efter krigsslutet avled hans mormor och att då få ett litet arv efter henne tycktes komma lägligt.
Ungefär samtidigt blev den 10,7 m långa ketchen Daphne till salu och det verkade nästan ödesbestämt att just den båten skulle han kunna uppfylla sina drömmar med.
Under de första fredsåren var inflationen mycket kraftig i Finland och därför fick man inte vänta för länge, för annars kanske arvet blev värdelöst.
Han ägde en liten koster som fick bli grundplåt för finansieringen och med pengarna från mormors aktier blev det en hel resväska full med sedlar som han en vinterdag pulsade ut med till säljaren.
När han senare under kvällen pulsade därifrån var väskan tom, men Daphne hans!
Efter en del seglingar i Finska viken, till Gotland och sedan till Stockholm kom dagen när Det Stora Äventyret började.
I maj 1948 anträddes resan med Göran, hans fru och en god vän som besättning, genom Göta kanal över Vänern, Göteborg över till Jylland, vidare till England och sedan Frankrike.
På floder och kanaler gick sedan seglatsen vidare ner till Medelhavet där Daphne småningom fick sin hemmahamn.
Hela denna resa sommaren 1948 skildras i boken ”Önskeresan”, som blev en stor succé
Märk väl: Resan gjordes alltså kort tid efter krigsslutet med allt vad det innebar. En del av slussarna hann precis bli reparerade före resans början.
Att växla till sig franska francs visade sig nästan omöjligt och föranledde en mängd promenader fram och tillbaka mellan olika bankkontor. Och så vidare och mycket annat i samma stil. Ytterst få människor hade möjlighet att resa som turister så tätt efter kriget.
Under åren som följde gjordes många resor i Medelhavet och den senare utkomna boken ”Med Daphne i sexton länder” skvallrar om omfattningen.
Någonstans står att läsa att Göran Schildt blev ekonomiskt oberoende tack vare sina reseböcker.
Kanske har de också blivit förebild för många som velat göra något liknande.
Själv bestämde jag mig för att börja mycket småskaligt och har därför med egen båt tagit mig en liten bit uppströms i Ölman, Lötälven och Visman. (Lötälven var svårast – den gamla Landabron gick bara att passera när vattenståndet var vid perfekt nivå.)
Utbytet mellan våra vänorter ligger numera nere och kanske har tiden gått ifrån den typen av samverkan.
I slutet av 90-talet arrangerade i alla fall Seinäjoki i Finland en stor vänortsträff. De hade för övrigt många fler vänorter än Kristinehamn, så det var en stor skara som mötte upp, däribland några från Kristinehamn.
Samtidigt skulle 100-årsminnet av Alvar Aaltos födelse firas. Han var inte född i Seinäjoki, men några av hans första verk finns där.
Göran Schildt var på plats och höll en lång betraktelse över Aaltos verk; tyvärr på finska vilket inskränkte lyssnarskaran något.
Efter ett antal föreläsningar var det tid för lite kaffepaus och rätt vad det var stod Göran Schildt alldeles i närheten av mig
Jag tillhör inte dom som faller i trans vid närvaron av så kallade kändisar, men för säkerhets skull frågade jag en av våra finska värdar om Schildt skulle ta illa upp om jag ställde några frågor.
Nej då, vederbörande skulle inte ta illa upp.
Jag visste ju att Daphne var såld och de nya ägarna hade lyckats haverera så illa att det inte fanns kvar mycket av båten och det var lite detaljer kring detta jag ville få veta.
Det var inte speciellt svårt att intervjua Göran Schildt. Han tog raskt kommandot och började förhöra mig om vad jag tyckte om massturismen och liknande saker.
Just då var jag lite av turist eftersom jag dagarna före finlandsresan tillsammans med arbetskamrater gjort en kombinerad studie- och nöjesresa till Florens.
Avskedsmiddagen åt vi i byn Fiésole, som ligger ett stycke från Florens.
Den som inte varit där kan föreställa sig ett jättelikt klippblock som ligger mitt ute på Ölmeslätten.
När jag nämnde namnet Fiésole avbröts jag av Göran Schildt:
- Där har jag suttit och skrivit några av mina böcker, sa han.
Ibland är världen inte så stor!
Om Daphne framkom att ett sällskap i södra Finland nu hade plockat ihop resterna av Daphne och avsåg att ställa ut henne någonstans.
Då hör jag plötsligt Göran Schildt säga:
- Nå int´ vet jag när hon va´ byggd.
Jag hajade till. Här stod jag tillsammans med den man som borde vara den som visste bäst om allt som rörde Daphne och dessutom i botten var forskare och van att hålla sig till exakta fakta.
- Nej stopp och belägg, sa jag. Jag har ju verkligen läst på dig (inget skryt – jag har plöjt ”Önskeresan” flerfaldiga gånger!) och du har skrivit att hon byggdes på varv i Åbo 1936.
Då kom det:
- Jo – nånting sku´ det ju stå där.
Farväl mina illusioner! Göm dig på samma hylla som gåslevern!
Björn Löss Nyström