Idegran hjälpte cancersjuka Ann-Charlotte – men hundratusentals arter kan dö ut

Tumören var bortopererad.

Sedan kom cellgifterna – ett av dem från idegranen.

Ann-Charlotte Wäxfeldt Monforte i Björneborg, 60, är en av alla värmlänningar som fått läkemedel som utvunnits ur växter.

– Att det har en naturlig bas, det känns jättebra, säger hon.

Samtidigt som många arter hjälper oss hotar människan hundratusentals arters överlevnad.

Fyraåriga border collien Stella kommer springande och hälsar först. Sedan kommer Ann-Charlotte Wäxfeldt Monforte ut ur huset längst ut på udden i Vismen i Björneborg.

– Här kan man inte stressa, säger hon och visar den storslagna utsikten från huset, som är omgivet av vatten på tre sidor.

Hon är sommarledig från jobbet som resurspedagog på Djurgårdsskolan i Kristinehamn och är också ordförande i Bröstcancerföreningen i Värmland.

För nio år sedan, 2012, såg personalen en skuggning när hon var på rutinmammografi. Vid nästa undersökning, året därpå, fanns den där, tumören. Liten som en lillfingernagel och inget hon hade kunnat känna själv. Men väldigt aggressiv.

– Jag fick operera bort först en tårtbit, men då hade de tagit för liten marginal, så de fick ta hela bröstet, berättar hon.

Efter operationen väntade cellgifter – och något av en chock.

– Jag såg sköterskorna komma med dubbla handskar och dubbla förkläden och så berättade de för mig att det var idegran i och jag bara ”Va? Det är ju asgiftigt!”.

Men så var det. Ett av de två cellgifter som Ann-Charlotte Wäxfeldt Monforte fick för att minska risken för att cancern skulle kommer från just idegran. Hon fick också strålbehandling.

Hundratals värmländska patienter

Vid en plantering med idegran utanför Centralsjukhuset i Karlstad sitter Johan Sandzén, specialistläkare i onkologi. Han säger att många av de läkemedel som används för att bota eller bromsa cancer har sitt ursprung i växter, djur eller bakterier. Hundratals värmlänningar får dem varje år.

Men ibland kan det bli brist, som med podophyllum, som ett cellgift kommer ifrån.

– Den växer på Himalayas slätter och där har det varit ett ekologiskt problem att man behöver sådana mängder. Det är en ganska långsamväxande växt, så ett tag var det brist i hela världen, säger han.

Ett ämne som finns i en växt eller ett djur går inte med automatik att framställa syntetiskt.

– I vissa fall är man fortfarande beroende av själva råvaran för storskalig produktion.

Samtidigt som vi människor är beroende av naturen för bland annat läkemedel hotas i dag mellan en halv och en miljon av världens åtta miljoner arter av utrotning inom några årtionden. Detta enligt IPBES, en internationell plattform för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. IPBES kan ses som en motsvarighet till den internationella klimatpanelen, IPCC.

– Den biologiska mångfalden är inte bara ett intresse för sakens skull, utan den kan även ha ett intresse för läkekonsten, säger Johan Sandzén.

Hellre naturligt gift

Ann-Charlotte Wäxfeldt Monforte fick taxaner från idegranen och ett annat cellgift i dropp under en ungefär halvårslång behandling.

Hur kändes det?

– Väldigt overkligt och väldigt konstigt. Men samtidigt, skulle jag bli frisk så fick jag ju ta det här.

Hon blev uppmanad att spola två gånger efter sig på toaletten under behandlingen, eftersom ämnet var frätande.

Behandlingen var tuff för kroppen.

– Första dagen gick bra, andra eller tredje dagen började det. Då fick jag frossa och låg och skakade och fick ont i kroppen, så där på riktigt in i benmärgen ont. Jag var trött, hade svettningar och allting smakade plåt, det spelade ingen roll vad jag åt.

Ändå tyckte hon det kändes bra att en del av hennes behandling kom från just en växt.

– Det var i alla fall naturligt. Att det har en naturlig bas, det känns jättebra. Hellre det än att det är en massa konstgjord skit, för det får vi i oss så mycket ändå.

Men att ämnen från växter var en del av behandlingen hade hon aldrig hört talas om, även om hon känner många som drabbats av cancer tidigare.

Ett sjätte utdöende?

Den som åkte bil genom den svenska sommaren för några decennier sedan kanske minns alla insekter som kraschade mot framrutan. Till slut kunde glaset vara alldeles prickigt och kladdigt.

Så är det sällan längre.

Cecilia Lindblad, handläggare på Naturvårdsverket och svensk kontaktperson för plattformen IPBES, säger att det är ett uttryck för en utveckling som annars är ganska okänd för många.

Genom jordens långa historia har arter kommit och gått. Men ibland har många arter dött ut på ganska kort tid. Det femte och senaste så kallad massutdöendet (se tidslinje) inträffade när dinosaurierna försvann. Nu pratas om att vi står inför det sjätte.

– Det är en hypotes kan man väl säga. Tusentals arter globalt sett har försvunnit under de senaste åren.

Nu är det människan som är orsaken till att arter dör ut i snabb takt.

– Vad det kallas spelar inte så stor roll, faktum är att vi har skuffat undan, förändrat ekosystem och minskat antalet arter och deras utbredningsområden så kraftigt att det är märkbart, säger Cecilia Lindblad.

Det finns flera orsaker till att hundratusentals arter riskerar utrotning inom några decennier. Klimatförändringarna är en. Odling av en enda art på enorma ytor är en annan. Jakt och fiske bidrar också. Fisket påverkar både genom att för mycket fisk fångas och genom att trålar förstör havsbottnarna.

Till det kommer gifter och invasiva arter. Det sistnämnda innebär att människan tar en art till ett nytt område, där den tar över på de inhemska arternas bekostnad. Ett värmländskt exempel är flodkräftan, som hotas av den inplanterade signalkräftan.

Jakten på nya mediciner

Människan har länge letat efter läkemedel i naturen, enligt cancerläkaren Johan Sandzén.

– Det har varit stora satsningar tidigare, där man har tagit jättemånga växtsorter och provat sig fram. De växter med ämnen som utvecklas till cellgifter har också använts inom traditionell medicin.

En stor del av de läkemedel hans patienter använder kommer från växter, bakterier eller djur.

– Vi skulle helt klart ha sämre förutsättningar utan dem, sämre effekt och kanske mer biverkningar.

Fler dödsfall också?

– Ja, man hade ju varit begränsad, helt klart. Det är jätteviktigt med en bredd av mediciner.

När hans patienter får veta att en del av deras behandling har naturligt ursprung tar de ofta emot det positivt.

– Känslan är att en del patienter på något sätt blir lättade. De tycker att det är lite tryggare.

Johan Sandzén säger att han ibland möter en föreställning om att det som kommer från naturen är ofarligt. Men starka gifter finns även där.

Han vill nyansera bilden både av det som kommer från naturen och av mänskliga innovationer, som ibland ses som negativa.

– Tack vare genmodifiering kanske man slipper gå in i regnskogar och skövla sällsynta växter för cancerbehandling. Då kanske man kan slippa påverka naturen så mycket.

Väl belagt

Kunskapen om sambandet mellan människans påverkan och de hotade arterna är väl belagd, precis som med våra utsläpps effekt på klimatet, enligt Cecilia Lindblad på Naturvårdsverket.

– Det storskaliga mönstret är absolut säkert. Tyvärr.

Men precis som med klimatet går det fortfarande att vända utvecklingen för den biologiska mångfalden.

– Det finns många saker man kan göra som är gynnsamma både för klimatet och som motverkar klimateffekter och gynnar biologisk mångfald, säger hon och exemplifierar med restaurering av våtmarker.

Ett mer resurssnålt samhälle är en viktig pusselbit, enligt Cecilia Lindblad.

– Det betyder inte att vi behöver bo i grottor i bergen, man kan leva på ett annat sätt och ändå ha ett samhälle som liknar det vi har i dag.

Försvar och samspel

Fler medicinska upptäckter kan vänta i naturen, enligt onkologen Johan Sandzén. Hela tiden fortsätter forskning om hur ämnen i naturen kan användas i cancerbehandling. Nu undersöks till exempel om det finns ämnen i trädlevande svampar som kan fungera mot cancer.

– Svampar som försvarar sig mot bakterier, bakterier som försvarar sig mot svampar, träd som försvarar sig mot svampar. I det här samspelet i naturen bildas så otroligt många olika substanser.

Här kan finnas ämnen som fungerar både som cellgifter och mot biverkningar, menar han.

– Vissa av de här sakerna finns ju bara i riktigt orörda områden, säger han.

Var nästa stora medicinska landvinning kommer ifrån är det ingen som vet.

Det finns behandling där antikroppar används som målstyrd behandling mot cancercellerna. Antikropparna används för att leverera starka cellgifter in i cancercellen för en mer riktad effekt och lindrigare biverkningar. Ett superstarkt cellgift kommer från snäckan sjöhare.

– Det visar hur liksom mänskligheten ändå samarbetar. Från att någon tar prover på en sjöhare i Indiska oceanen till att det blir en medicin som jag kan ge mina patienter.

Lura cancern

Nu har det gått flera år sedan Ann-Charlotte Wäxfeldt Monforte förklarades fri från en cancer som var så aggressiv att en av läkarna inte var säker på att hon skulle överleva.

Då, under behandlingen, kunde hon gå ner till Vismen för att få utlopp för alla känslor sjukdomen rörde upp.

– Att sitta vid sjön och grina, det var jättebra. Att skrika i motvind är fantastiskt bra, det är läkande! säger hon med ett skratt.

Hon berättar att cancern litegrann har förändrat hennes förhållningssätt till naturen.

– Vi är ju inte precis snälla mot naturen. Det är här och nu och utvinna så mycket som möjligt kortsiktigt. Jag är nog lite mer rädd om naturen nu och njuter på ett helt annat sätt av den.

Idegranen odlas i dag för att kunna framställa allt det cellgift som många cancerpatienter i världen behöver. Den kan ha bidragit till att hon fortfarande är fri från cancer.

– Jag vet att återfallsrisken är otroligt stor, men för varje år som går så har jag ju lurat den ett år, säger hon och skrattar.