En är ordförande och en är huvudtränare.
Fyra av dem har spelat Sverigefinalen av Kalle Anka cup.
Sju Johansson är de totalt och Kristinehamns största tennisfamilj.
Pappa Fredrik kom i kontakt med tennis som liten parvel på Hults banor, då släkten hade sommarstuga i närliggande Brattsand. Fredrik började i Kristinehamns tennisklubb när han var i 5-6-årsåldern och han har på lokal nivå varit en gigant.
Han gick en gång till finalen av Kalle Anka Cup i Båstad och han har genom åren blivit klubbmästare så många gånger att han inte säger sig minnas. Han var som bäst rankad just utanför topp 100 i Sverige och kanske är han nu som 51-åring fortfarande KrTK:s starkaste spelare.
– Per Skott skulle nog bli tuff och Bruno får man börja se upp med, ler Fredrik som inte är den som förhäver sig.
– Per kör med Bruno en timme i veckan. Det är lite kul, fortsätter Fredrik.
Bruno är den hårdsatsande 14-årige sonen, som denna vecka är i Stockholm och gnuggar på träningsanläggningen Good To Great.
Alla spelar
Samtliga i den sju medlemmar stora Johanssonfamiljen spelar tennis. Vuxna döttrarna Edith och Karin var båda duktiga och spelar nu på motionsnivå. Mamma Anneli har tagit upp spelet igen och femåriga James går i en träningsgrupp. Tvillingen Moira svingar racketen lite då och då.
Femåringarna har fått hänga med på resorna som familjen gjort för Brunos tävlande.
– Brorsan är lite av idolen, skrattar Fredrik.
Precis som Fredrik så kvalificerade sig Edith en gång till Kalle Anka Cup-finalen.
– Jag slutade när jag var 15, 16. Jag tyckte inte att jag fick ut det jag ville, säger Edith.
Hon hade ett stort spel i sig men det kunde knyta sig i tävlingarna. Lillasyster Karin var tvärtom, hon höjde sig när det blev match. Karin tog sig tre gånger till Båstad och Bruno kan tangera det till sommaren. Fredrik säger att han verkligen hoppas att Båstad blir av då tävlingen har 50-årsjubileum.
Karin fick ge upp det egna spelet på grund av en skadad fot. Exakt vad som har varit felet har varit svårdiagnosticerat.
– Jag spelade kanske två år med skadan. Det tog psykiskt att få avbryta träningar och matcher. Det var jobbigt faktiskt. Jag har gjort två fotoperationer och tagit massor av kortisonsprutor.
Cirka åtta år efter att skadan uppstod är fortfarande inte Karin helt bra och nu koncentrerar hon sig på att instruera andra. Karin är klubbens huvudtränare, sedan snart två år tillbaka.
Hemma tillfälligt?
Hela tennisfamiljen Johansson bor i Kristinehamn, för tillfället. Edith har nämligen flyttat hem. Hon bor i Karins lägenhet och avlastar henne med träningen.
Edith har läst tre år på universitet i Göteborg, programmet globala studier. Hon lär inte stanna i Kristinehamn och Karin tror att även hon kommer att söka sig bort. Hon är inne på att utbilda sig inom träning och hälsa.
Bruno kommer kanske också att byta ort. Han blir 15 i år och han tillhör landets toppskikt i sin åldersklass. Ett tennisgymnasium skulle vara ett naturligt nästa steg.
– Han brinner för tennisen men det är tufft att komma från mindre ställen. Om man tittar på Fair Play i Malmö och Ullevi i Göteborg så är det en helt annan uppbackning. Det vi har här i Kristinehamn är tillgängligheten. Vi kan i princip träna när vi vill, säger Fredrik.
Det låter lite som att tennishallen står näst intill tom, men så är det rakt inte. Klubben har inte varit så stor som den är nu på kanske tio år. Tennisen i stan står sig bra i konkurrensen mot innesporten padel.
– Jag tror det är över 100 som är med i träningsgrupper och 40 som tränar två till tre gånger i veckan, säger Karin.
Klubbens ordförande tror att svensk tennis skulle må mycket bra av en spelare i världstoppen igen. Ordförande är Fredrik, som har haft posten i omgångar och som har suttit styrelsen i mer än 25 år.
– Det skulle göra jättemycket. Det skulle bli en riktig boost.