Alla elever förtjänar höga krav

Ledare
PUBLICERAD:
Trots välkommet fokus på undervisningstid och lärarkompetens kan regeringen inte släppa sin aversion mot krav i skolan. Eleverna förtjänar bättre än att behandlas som ömtåliga. De borde stödjas och sporras av skolan för att nå sin högsta potential.

På fredagen (26/2) tog utbildningsminister Anna Ekström (S) emot en utredning om hur fler barn ska nå skolans kunskapskrav. Utredaren, Tommy Lagergrens, förslag är tyvärr välbehövliga. Förra våren gick hela femton procent av niondeklassarna ur grundskolan utan gymnasiebehörighet. För många innebär det i praktiken ett liv i utanförskap, då gymnasieutbildning krävs för de allra flesta jobb.

Förslagen i utredningen rör både den ordinarie skolan och särskolan. I den förstnämnda föreslås framför allt att stöd- och elevhälsoarbetet stärks. Bland annat ska krav införas på speciallärare och specialpedagoger inom elevhälsan. Tillsammans med nya arbetsplaner och möjligheter till fortbildning innebär detta en nödvändig betoning av kompetens.

I särskolan föreslås antalet undervisningstimmar i svenska och engelska kraftigt öka. Även ämnen som matematik, NO och teknik ska får mer undervisning och ligga i nivå med den ordinarie grundskolan. Timplanerna ska också bli mer flexibla så att eleverna kan få så mycket undervisning som möjligt. Den som exempelvis inte klarar full studietakt, ska inte längre behöva hoppa av hela ämnen utan kunna läsa dem, men med färre timmar än normalt.

Såväl kompetenssatsningen som utökningen av timmar i grundläggande ämnen är glädjande steg mot en återupprättad kunskapsskola. Men regeringen hänger fortfarande fast vid de idéströmningar som orsakade den så kallade ”flumskolan”. I synnerhet en missriktad och i praktiken nedlåtande beskyddarinstinkt.

I utredningen kommer denna till uttryck i ett direktiv om namnbyte för särskolan för att undvika stigmatisering. Bland förslagen ingår därför att skolformen ska ändra namn till ”anpassad” grundskola respektive gymnasieskola. Det är oklart varför ”anpassad” utbildning skulle vara mindre stigmatiserande än ”särskild” dito. Snarare bygger direktiven på idén att särskiljande av vissa elever i sig är fel, trots att det är nödvändigt för att de ska kunna få rätt stöd.

Liknande tankar har motiverat regeringspartiernas motstånd mot betyg i lägre årskurser. Även när regeringen nu vill tillåta betyg från fjärde klass, förmår den inte gå hela vägen. Propositionen, som fick stöd av riksdagen utbildningsutskott, innebär nämligen att det ska vara frivilligt för skolorna. Rädslan för att någon ska bli ledsen av att få lågt, eller underkänt, betyg berövar rätten för alla elever att få tydlig återkoppling och utvärdering av sina prestationer.

Denna inställning försvårar möjligheterna att sätta in rätt stödinsatser i tid. Men framför allt underskattar den eleverna. Besvikelse över motgångar är inte farligt, utan en hälsosam reaktion som även kan sporra till bättring. Skolan måste ställa krav, annars har elever inget att sträva mot.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje.