Revy- och upprorsmakaren: "Skattepengarna gick till paradgator"

Sedan de stora kommunsammanslagningarna på 50- och 70-talet har det inte hänt så mycket på kommunfronten.

Men det händer fortfarande att livskraftiga folkrörelser splittrar gamla storkommuner. Lekeberg begärde skilsmässa med Örebro 1995. Under 2020 fyllde en av landets yngsta kommuner 25 år.

– Skattepengarna gick till paradgator i Örebro, själva hade vi knappt asfalt, säger Dag Stranneby, revy- och upprorsmakare från Fjugesta.

Natursköna Lekebergs kommun är belägen mellan Karlskoga och Örebro och har ungefär 8 000 invånare. I Lekebergs kommun ligger Sannabadet i Fjugesta, delar av Garphyttans nationalpark och Risebergas klosterruin. Här finns jordbruk och gamla kulturmiljöer och i öster gränsar man mot storstadskommunen Örebro med 155 000 invånare.

Ja, närheten till Örebro är faktiskt så påtaglig att Gustav Olofsson, kommundirektör i Lekeberg, menar att man nästan kan klassa Lanna, i kommunens ytterkant, som en förort till Örebro.

– Från Lanna tar det en kvart att åka in till Örebro, och det är i det här området som kommunen växer mest, säger han.

Precis där, i Lanna, var också skepsisen mot en kommundelning som störst för 25 år sedan. I Lanna bor dessutom Kristinehamns kommundirektör Martin Willén. Martin Willén har själv varit kommundirektör i Lekeberg och värvades till Kristinehamn under 2019.

Varken han eller Gustav Olofsson var med 1995 då Lekeberg valde att bryta med den mäktiga grannen, men det var Dag Stranneby, idag professor i elektronikproduktion vid Örebro universitet. Han och några andra i en lokal revyförening var drivande i kommunfrågan.

– Missnöjet hade bubblat länge. Det var väl ingen som var särskilt lycklig över att tillhöra Örebro, säger han.

Redan 1990 hölls en folkomröstning där drygt 67 procent av de röstberättigade önskade en skilsmässa med den mäktiga grannen.

– Avståndet mellan invånarna i Lekeberg och kommunstyrelsen i Örebro var ganska långt. Man tröttnade på att alltid komma i andra hand, säger Martin Willén.

Kraftig befolkningsökning

Lekeberg omnämns enligt lokalhistorikern Sören Klingnéus för första gången 1458 på ett illa medfaret köpekontrakt. Namnet härrör från de så kallade Lekebergslagarna, ett samlingsnamn för bergshanteringen längs Kilsbergens östra sluttning, från Svartå i söder till Närkes Kil i norr.

– Det är en spännande trakt. Vi ligger precis på gränsen mellan Kilsbergen och Närkeslätten, säger Dag Stranneby uppskattande.

Idag består Lekebergs kommun av fyra tätorter, förutom centralorten Fjugesta även Vintrosa, Mullhyttan och Gropen.

För Lekeberg är närheten till storstaden Örebro givetvis en stor tillgång, men också en utmaning. Lekeberg har växtvärk. Inflyttningen har varit rekordstor på senare år. Kommunen är en av de som ökat befolkningsmängden mest rent procentuellt. Idag har man en bit över 8 000 invånare.

Vad är skillnaderna mellan att arbeta i en liten kommun jämfört med Kristinehamn som är tre gånger större?

– Jag har jobbat i Örebro kommun också, och jag upplever inte att det är någon jätteskillnad. Referenserna inom politiken och frågorna som diskuteras är ungefär desamma. Dynamiken inom kommunpolitiken skiljer sig inte mycket åt i en liten eller stor kommun, säger Martin Willén.

Utpendlingen är stor, mellan 60-65 procent.

– Det gör att vi är i paritet med Stockholmsförorterna. Lekeberg är en pendlingskommun. Man bor här och jobbar någon annanstans. Man har inte samma band till platsen, man bara bor här, säger Gustav Olofsson.

Lekebergsandan har förändrats mycket på 25 år. Det har också medborgarnas förväntningar på kommunen de bor i, menar Gustav Olofsson.

– Medborgarna ställer högre krav idag, och för en liten kommun kan det vara svårt att möta kraven. Man vill att Lekebergs hemsida ska vara lika bra som Örebros. Men vi har två kommunikatörer och de har en hel kommunikationsavdelning. Det är samma sak om man jämför Kristinehamn och Karlstad, säger han.

Han är övertygad om att en kommundelning aldrig hade varit aktuell idag.

– Nej, det hade inte funnits på kartan. Idag pratar man ju snarare om att slå ihop kommuner. Det finns fördelar med större volymer.

Örebros Lidingö

Martin Willén är själv en av alla jobbpendlare från Lekeberg. Han menar att en liten kommun är beroende av engagerade medborgare, särskilt när en så stor andel av dem inte jobbar i hemkommunen.

– Det är tydligt att många idag ser sig som konsumenter av välfärd, snarare än medborgare i en kommun som skapar välfärd. Man måste se sig som en del av kommunen, inte att kommunen erbjuder ett dagis där jag har mina barn. Grunden i en demokrati är att man gör det tillsammans. En liten kommun har svårare att lösa välfärdsutmaningarna, säger han och fortsätter:

– Alla taxor är i regel högre, som vatten och avlopp. Hur är det med den kommunala servicen? Har biblioteket öppet, hur många kvällar i veckan finns det en fritidsgård att gå till?

I Lekeberg finns det idag inga planer på att förändra den nuvarande kommunstrukturen. Man satsar hellre på samarbete med andra, mindre kommuner i västra Närke, som Laxå, Askersund och Kumla.

– Det är kanske ett tecken på att vi egentligen är för små. Det finns frågor som vi inte fixar själva, säger Gustav Olofsson.

Martin Willén har i sin roll som kommundirektör i Kristinehamn hittat vad han menar är en stor brist i kommunutredningen. Det är den delen där man ska ta hänsyn till hur det politiska styret ser ut i olika kommuner. Han tar grannkommunerna Karlskoga och Degerfors som exempel. De har många och täta samarbeten, men sedan valet 2018 har kommunernas styre olika politisk färg.

– En fråga som jag inte tycker att man berör alls i utredningen är majoritetsförhållandet mellan två kommuner som slås ihop. Att hantera en sådan fråga skulle vara svårt att hantera på kommunal nivå, men även för vilken regering som helst, säger han.

Martin Willén sällar sig inte till den skara med nostalgiker som till varje pris vill bevara småkommunerna.

– För mig spelar det ingen roll om jag bor i Örebro eller Lekeberg. Jag kan bara konstatera att jag betalar mer i skatt än de som bor ett par kilometer bort och det är lite irriterande, säger han.

Gustav Olofsson säger att det allra bästa med att vara en självständig kommun är att besluten förankras bland dem som är närmast berörda.

– Det bästa är att besluten kommer närmre, även om det är en klyscha. Vi bestämmer över fler frågor lokalt. Många av de satsningar som gjorts i Lekeberg hade säkert inte blivit gjorda om vi varit en liten del av Örebro, säger han.

Att Dag Stranneby, som en gång i tiden var med och initierade kommundelningen, är mycket stolt över det de åstadkom då märks tydligt. Och det märks också att han är mäkta stolt över att kunna konstatera att Örebro golfklubb faktiskt har sina hemmadomäner i Lekeberg.

– Jag brukar säga att vi är Örebros Lidingö, myser han.