Kristinehamns ungdomar vill vara med och påverka, men de vet inte hur. Det är också många av dem som har utsatts för brott.
Det är något av vad som kommer fram i den Lupprapport som nu ska behandlas av nämnderna.
För några veckor sedan berättade NKP om den enkät som genomfördes förra hösten, Lokal utvärdering av ungdomspolitiken, Lupp. Det var första gången sedan 2008 som kommunen genomförde enkäten vars syfte är att tillgodose ungdomars inflytande.
Nu är rapporten skickad till de politiska nämnderna, socialnämnden kommer exempelvis att behandla den vid onsdagens sammanträde. NKP har också passat på att göra en djupare analys av innehållet.
Kristinehamn 2008 såg lite annorlunda ut än Kristinehamn 2020. Då fanns ett aktivt ungdomsforum och kommunen hade utsetts till Årets ungdomskommun året innan.
Kommunens ungdoms- och demokratistrateg Susanna Göransdotter kan inte svara på varför det har dröjt så mellan undersökningarna:
– Nej, jag började först förra året. Men jag kan tänka mig att man har valt att göra andra prioriteringar.
Eftersom det var så länge sedan den förra enkäten genomfördes har man inte heller gjort någon jämförelse. Enkäten vänder sig till ungdomar i åldrarna 13 till 16 år, 16 till 19 år och 19 till 25 år. I Kristinehamn har man valt bort den äldre åldersgruppen och fokuserat på dem som fortfarande är i högstadie- respektive gymnasieåldern.
I vissa kommuner genomförs enkäten vart tredje år. Det ger en kontinuerlig uppföljning och en chans att se hur svaren förändras mellan undersökningstillfällena då samma ungdomar återkommer åtminstone en gång till. Därför är man från kommunens sida inne på att kanske göra så här också.
Hur är det ställt med Kristinehamns ungdomar att döma av enkäten?
– Jag skulle vilja säga att de i alla fall är engagerade. De tycker, tänker och vill komma till tals, men de vet inte riktigt hur. Det är någonting vi måste jobba med, svarar Susanna Göransdotter.
Finns det något i rapporten som du spontant känner sticker ut?
– Engagemanget. Det är positivt. Hade de inte brytt sig hade det varit mycket svårare att arbeta med frågorna.
Ungefär hälften av dem som har besvarat enkäten har uttryckt att de vill vara med och påverka. Siffran är något högre för gymnasieeleverna, 55 jämfört med 40 procent. Problemet är att de inte vet till vem de ska vända sig.
– Där har vi något att arbeta med, konstaterar Susanna Göransdotter.
Bland dem som inte vill vara med och påverka svarar sex av tio att de inte är tillräckligt intresserade.
De områden ungdomarna skulle prioritera tre områden att arbeta med om de blev politiker är jämställdhet. Nästan varannan tjej har med jämställdhet på sin lista, men den får höga siffror även bland killarna, 25 respektive 33 procent.
Mer pengar till skolan och att motarbeta kriminalitet kommer också högt på listan. I andra änden av skalan finns mer pengar till kultur och musikevenemang.
Åtta av tio nöjda med skolan
De flesta är nöjda med skolan. Högstadietjejer är minst nöjda med skolan, men det är ändå åtta av tio som är nöjda. Däremot tycker ungdomarna att deras inflytande i skolan kunde vara bättre. Varannan elev upplever att de inte vet vilket inflytande de får ha på skolan. Lika många upplever att skolpersonal vare sig tar dem på allvar eller lyssnar på elevrådet.
Ungdomarna har fått svara på vad de upplever att de kan och vill påverka i skolan. Den punkt där glappet mellan de båda svaren är som störst är skolmaten. Som god tvåa kommer hur man arbetar.
Det finns ingen punkt där svaren ens är i närheten av varandra i fråga om vad man upplever att man kan påverka i jämförelse med vad man vill kunna påverka.
De flesta ungdomar känner sig trygga. Tjejer i båda åldersgrupperna känner sig mindre trygga i centrum jämfört med killarna.
Var fjärde utsatt för brott
Under rubriken Trygghet kan man läsa att nästan var fjärde ungdom i gruppen 13 till 16 år har varit utsatt för hot och/eller blivit bestulen.
– Det är förskräckligt höga siffror. Vi vet att kränkningar och trakasserier ökar i skolan. Det är något vi måste ta itu med. Känner man sig otrygg i skolan gör man ett sämre arbete och det har påverkan på måluppfyllelsen, säger Susanna Göransdotter.
Sett till hälsa uppger 70 procent av de tillfrågade att mår bra eller helt okej. Många uppger dock att de har ont i huvudet eller magen eller känner sig stressade och oroade.
På frågan "Under de senaste sex månaderna mår/känner jag mig ganska eller mycket dåligt" är det gymnasiekillarna som mår sämst. Nästan dubbelt så många killar som tjejer har svarat ja på den frågan, något som avviker från den generella bilden av ungdomars psykiska hälsa.
Bland högstadieeleverna är förhållande det omvända, att tjejerna har nästan dubbelt så många ja som killarna på den frågan. Men ändå färre än för gymnasiekillarna.
Rapporten avslutas med ett konstaterande av att det finns saker att jobba vidare med. Vad och hur i så fall? Vem gör jobbet? Frågorna går till Susanna Göransdotter:
– Nu vet vi vad ungdomarna vill och då får vi jobba utifrån deras svar. Vi har en Luppgrupp som består av personer från de olika förvaltningarna. Som jag ser det är det där vi får ta upp frågan först och sedan lägga ut det på förvaltningarna.