Trumpen expresident men problemen kvarstår

Insändare
PUBLICERAD:
Oscar Askling skriver om ett polariserat USA.
Foto: Rebecca Blackwell
Efter stor spänning fick USA sin 46:e president i demokraternas Joe Biden och sin första färgade kvinnliga vice-president Kamala Harris.

Donald Trump överraskade dock återigen. Vi har alla rätt till våra åsikter. Vad jag anser om Trump är inte relevant, men det fascinerar mig ändå, att det fanns så många människor som trots allt vill se honom i fyra år till som president. Jag som tror på humanism, och vetenskapens framgångar och att sanningen är eftersträvansvärt, har väldigt svårt att förstå detta.

Så det är viktigt att beakta vad som genererat detta fenomen, kallat trumpism.

Ekonomin var den viktigaste frågan. Trump hade fram till pandemin en hög konjunktur i ryggen som fick USA:s arbetslöshet att nå rekordlåga nivåer. Sen kom corona. När man studerade vilka som röstade Trump var det framförallt människor med låg utbildning, och folk som var glada att ha fått en inkomst. Sociala mediers inverkan ska inte negligeras, vars algoritmer hjälpt till att värdera känslobaserade åsikter hellre än fakta. Men framförallt finns en stor ojämlikhet i grunden som lett till en stor polarisering.

Jämlikhet handlar inte bara om hur mycket pengar man har, även om det är en viktig fråga. Det är en fråga om relativ rikedom och fattigdom. Ojämlikhet uppstår när skillnader av social status och makt upplevs orättvis, och det skapar förutsättningar för en hop samhällsproblem, bl.a. brottslighet och polarisering och mer extrema värderingar. Det är inte helt lätt att förenas bakom jämlikhet då det kan definieras ur både liberala och socialistiska värderingar. Men faktum kvarstår att ojämlikheten är ett stort samtida problem som utsätter även Sveriges demokrati för faror.

Tomas Piketty är en superkändis till nationalekonom som studerat bl.a. inkomstskillnader globalt. Utvecklingen sedan 1980-talets nyliberalism har kraftigt gynnat toppskiktet och missgynnat den stora majoriteten. Toppskiktets en procent i USA tar dubbelt mer anspråk av den totala inkomsten än den stora massan, 50 procent av låginkomsttagarna 2020. Därmed ökar ojämlikheten och spänningarna i samhället skruvas upp.

Trots att lyxkonsumtion tillgängliggjorts alltfler i klassamhället via avregleringar, sänkta skatter och globaliserad produktion som pressat priserna, så har det ingen utjämnande effekt på ojämlikheten och upplevda orättvisan. De högre klasskikten har alltid mer... Allt är relativt.

Med stor ojämlikhet har vi allt svårare att skapa tillit till samhällets strukturer men även till varandra. Utbildning är idag nyckeln till välstånd, och samtidigt så undermineras förutsättningarna för barnen att få en bra skolgång när den avgörande faktorn är huruvida familjerna socio-ekonomiska status ser ut.

Det är inte hållbart, och det är inte konstigt att Trumpism blir till ett stort långfinger åt ”etablissemanget”, oavsett hur olämplig expresidenten uppför sig och oavsett om han verkligen haft betydande roll i ekonomin?

Ojämlikheten skenar, även i Sverige, och den måste bemötas för en bättre harmoni, bättre klimatomställning, och en bättre rättvis, öppen och demokratisk värld.

Hoppas Biden kommer en liten bit på vägen åtminstone.

Mvh

Oscar Askling

Miljöpartisten

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.