• idag
    30 nov
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    1 dec
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    2 dec
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    3 dec
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    4 dec
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.0 mm

FN fyller 75 år

Krönikor
PUBLICERAD:
FN-flaggan.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Andra världskriget ledde till fasansfullt lidande och ett ofattbart stort antal döda. Det uppskattas att 55 till 85 miljoner människor dog på grund av krigshandlingar, sjukdomar och avrättningar. Som en motreaktion till de destruktiva krafter som släppte loss kriget, mobiliserades mot slutet andra krafter för fredssträvan och bildandet av en organisation, vars uppgift skulle vara att om möjligt förhindra en upprepning. Som resultat av dessa intentioner bildades FN och den 24 oktober 1945 trädde FN stadgan i kraft.

Enligt FN stadgan är organisationens mål att upprätthålla internationell fred och säkerhet, verka för mänskliga rättigheter och åstadkomma internationell utveckling och fattigdomsbekämpning.

För att närma sig dessa mål har FN i dialog med medlemsländerna antagit en rad överenskommelser i form av deklarationer, resolutioner och konventioner.

Tyvärr får erkännas att organisationen har inbyggda problem med bland annat vetorätt för segrarmakterna efter andra världskriget, otillräcklig ekonomi och bristfälliga sanktions-möjligheter för medlemmar som inte följer FN:s regelverk. Inte desto mindre är det den enda organisation där representanter för världens alla stater kan föra en dialog och FN har trots de inbyggda problemen haft en stor betydelse t.ex. genom få tillstånd konventioner mot kemisk och biologisk krigsföring och mot användningar minor. Dessa konventioner har med stor sannolikhet lyckats att drastiskt minska användningen av dessa vapen.

Likaså har FN genom WHO (Världshälsoorganisationen) och UNICEF (FN:s barnfond) lyckats att genomföra massiva hälso- och vaccinationsprogram. Under 2018 fick 116 miljoner barn vaccin mot de sex vanligaste barnsjukdomarna.

Under senare år har WFP (FN:s livsmedelsprogram som fick Nobels fredspris 2020) delat ut cirka 15 miljarder livsmedelsransoner per år till 100 miljoner människor. Därav levererades skolmåltider till 17.3 miljoner skolbarn i 59 länder (2019). Maten går till människor utsatta för t.ex. torka eller krig.

FN har också genom barnkonvention och kvinnokonvention lyft barn och kvinnors utsatthet och stärkt deras rättigheter.

Efter andra världskriget fanns det många flyktingar i världen. Enligt uppskattning fanns det i Västeuropa 15 miljoner flyktingar som ingen ville ta ansvar. FN lyckades få till stånd en flyktingkonvention (Genevekonventionen) som gav dessa människor rätt att söka asyl och beviljas detta om de uppfyllde kraven att definieras som flykting. Konventionen har senare utvidgats så att människor som kommer från länder även utanför Europa också har rätt att söka asyl och få sin sak prövad.

Den nu aktuella coronapandemin har visat hur sårbart vårt samhälle är och hur viktigt det är att samarbeta för att hitta och genomföra konstruktiva och hållbara lösningar. Det viktigaste arbetet är att förebygga krig, pandemier, klimatkris och de katastrofala följder som en temperaturförhöjning riskerar att leda till. FN har under senare decennier alltmer fokuserat på att förebygga samhällsproblem genom att satsa på ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet vilket kommit till utryck i FN:s Agenda 2030.

2015 lyckades FN på klimatkonferensen i Paris få medlemsländerna att komma överens om ett internationellt avtal om att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen väl under två grader med sikte på att inte överstiga 1,5 grader. Länderna ska lämna in nationella planer för hur de arbetar för att uppnå målen i Agenda 2030.

I år är det 75 år sedan USA använde kärnvapen i Hiroshima och Nagasaki med förödande effekt. Det uppskattas att ungefär 40 procent av befolkningen i Hiroshima avled omedelbart. Vid en explosion av ett kärnvapen kan den intensiva hettan få kroppar att helt förångas. Tryckvågen färdas mil och kan slita sönder byggnader och infrastruktur. Kärnvapen producerar stora mängder radioaktiv strålning som dödar omedelbart men även lång tid efteråt genom strålsjuka och cancer. Det finns också en stor oro för att strålningen skall skada arvsmassan och därigenom påverka kommande generationer.

De sekundära följderna av ett kärnvapenkrig, med vatten och mat förgiftat av radioaktivitet, med flyktingströmmar, epidemier och socialt sönderfall kan i vissa fall få större konsekvenser än de primära effekterna. Det räcker med att en liten del av dagens kärnvapen avfyras för att klimatförändringen ska bli farlig för jordens befolkning och djurliv. Ett globalt rökskikt skulle skymma solen och finnas kvar under flera år. En förkortad växtsäsong riskerar att medföra svältkatastrofer långt ifrån själva bombnedslaget.

Redan 1945 startade motståndet mot användande av kärnvapen. Under åren har olika avtal slutits för att hindra spridningen och begränsa användningen. Men trots dessa ansträngningar så uppskattas att de nio kärnvapenstaterna tillsammans idag har ca 13 000 kärnvapen, och vissa av dessa vapen är mer än 1000 gånger kraftigare än bomberna över Hiroshima och Nagasaki.

Vid FN-förhandlingar i New York den 7 juli 2017 antog 122 av de deltagande 124 länderna FN:s konvention om kärnvapenförbud. Inga kärnvapenstater deltog i konferensen. Det enda deltagande Natolandet, Nederländerna, röstade mot att konventionen skulle antas. Konventionen träder i kraft om minst 50 länder ratificerar den. Sveriges underskrift saknas ännu.

Kristinehamns FN-förening kräver att Sverige lever upp till målen i Agenda 2030 samt att Sverige ratificerar FN:s konvention om kärnvapenförbud.

FN har inte skapats för att föra mänskligheten till himlen utan för att rädda den från helvetet (Dag Hammarskjöld, FN:s andre generalsekreterare).

Tedde Gyllenstedt

Ordförande i Kristinehamns FN-förening

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.