Låt sjukförsäkringen friskna till

Ledare
PUBLICERAD:

Att det är rekordsvårt att få sjukersättning konstateras av Sveriges Radio (14/5) i ett inslag. Detta eftersom 68 procent av dem som sökte sjukersättning 2018 fick avslag. Att många som söker ett bidrag nekas behöver dock inte vara ett problem. Bekymret är i stället om personer blir utan sjukersättning trots att de faktiskt är så sjuka att de aldrig kommer att kunna jobba igen.

Hur man säkerställer att bara den som har rätt till bidrag för sjukdom får det är en av välfärdens tiotusenkronorsfrågor. Kontrollsystemen måste ta hänsyn till den sjukes behov, ge uppmuntran till att komma i arbete och stänga ute dem som försöker fuska.

Sjukpenning får den som kan bedömas så småningom återfå sin arbetsförmåga och därmed möjligheten att tjäna egna pengar. Sjukersättning, å andra sidan, är för den mellan 30 och 64 år som aldrig kommer att kunna arbeta på grund av en stadigvarande sjukdom. Skillnaden mellan bidragsformerna har dock blivit mer diffus sedan Löfvenregeringen 2016 tog bort tidsgränsen på 2,5 år för sjukpenning.

Med tidsgränsen fanns en tydlig skiljelinje. Då skulle både Försäkringskassan och den sjukskrivne ha genomfört rehabiliteringar och utvärderingar för att personen skulle kunna återgå till arbetet. Den som inte blivit frisk efter 2,5 år hade i stället en naturlig övergång till sjukersättning.

Utan den bortre tidsgränsen är risken överhängande att många blir kvar i sjukskrivning, trots att de antingen borde ha kunnat börja arbeta eller är så sjuka att de faktiskt uppfyller kraven för sjukersättning. Risken förstärks dessutom av att Försäkringskassan, när det inte finns en tidsgräns, slarvar med att utreda den sjukskrivnes förutsättningar i tid. I en rapport från oktober 2018 visar Riksrevisionen på den tendensen.

I samma Riksrevisionsrapport står det uttryckligen att avskaffandet av den bortre tidsgränsen har påverkat nedgången i beviljade sjukersättningar. Många blir i stället fast i långtidssjukskrivningar, där bidragsnivån dessutom är högre än sjukersättningsnivån. Samtidigt finns fortsatt människor som är för sjuka för att någonsin kunna arbeta och som inte beviljas sjukersättning. Att ersättningsformerna överlappar varandra drabbar såväl enskilda som träffsäkerheten i systemet.

Lösningen är dock inte att göra kraven för sjukersättning mer generösa, vilket Försäkringskassan föreslog 2017. En återinförd bortre tidsgräns för sjukpenning kan i stället göra stor skillnad – både för återgång i arbete och att skapa en tydligare åtskillnad från sjukersättningen. Det föreslogs 2017 av en riksdagsmajoritet i ett tillkännagivande, men regeringen har fortfarande inte gjort något av det.

Utöver en tidsgräns kan kraven för sjukersättningen ses över så att ingen som bör ha rätt till bidraget blir utan. Men målet är inte att fler ska få sin ansökan godkänd, utan i stället att rätt personer ska få det.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje.