• idag
    4 aug
    17°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    5 aug
    14°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.1 mm
  • torsdag
    6 aug
    21°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    7 aug
    25°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    8 aug
    26°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm

När stambanan kom till Kristinehamn

Trafik
PUBLICERAD:
Västra infarten till stationen 1920 med vattenpump och den nybyggda viadukten med Dalavägen.
Efter mycket diskuterande kom riksdagen till beslut 1853-54 om att inrätta ett stambanenät för järnvägen. Redan följande år började man bygga, utgående från Stockholm, Göteborg och Malmö.
Staten kom på det sättet att bygga ungefär en tredjedel av det totala järnvägsnätet. Beslut om att bygga nordvästra stambanan från Laxå till Kristinehamn togs 1863.

Den anknöt till västra stambanan. Kristinehamns station började byggas 1864 och till att börja med var 60 man sysselsatta. Byggandet av järnvägen mellan Laxå och Kristinehamn kom igång ungefär samtidigt och ett år senare, i juli 1865 var 1549 personer anställda.

4 200 personer

Förutom station och spår byggdes lokstallar, verkstäder, förråd, bostäder och banvaktsstugor. Utefter banan byggdes vägportar och broar. Under sommaren 1866 var totalt 4 200 personer sysselsatta i byggnationen men under vintern minskade det till 1 000. Den privata Sjöändsbanan fick goda inkomster av att frakta sammanlagt 70 000 ton grus från ett sandtag vid Sandköping ner till stambanebygget.

I september 1866 var spåren färdiga fram till bron vid Vismenäs. Ett år senare var hela bangården i Kristinehamn och Björneborg spårbelagd. Hela sträckan till Laxå blev färdig vid årsskiftet 1867-68.

Nedre stations godsmagasin 1937.

Under byggnadstiden skedde en del olyckor, ofta med dödlig utgång. I de årliga rapporterna till järnvägsstyrelsen kan man läsa att det avled ett antal anställda men ofta av oklar orsak. När man byggde vägporten vid Karaby skedde ett ras och två personer skadades. Den ene fick armbrott och den andre ryggskada. Vid ett jordras i december 1864 vid Udden dog tre arbetare och en skadades svårt.

Telegrafstolpar

Utefter hela bansträckningen satte man upp telegrafstolpar och kopplade samman stationerna. Apparater sattes upp i Kristinehamn, Björneborg, Degerfors, Ölsboda, Svartå, Hasselfors och Laxå. Där kopplades man upp mot ledningarna vid västra stambanan.

Det första tåget kom till Kristinehamn 21 september 1866. Det var ett gruståg som sannolikt drogs av ångloket ”Bure”. Det första persontåget avgick mot Laxå 26 september.

Enligt tidningsreferat ska någon före passagen av Degerfors ha frågat om något lok tidigare gått över Letälvsbron. Efter ett nekande svar spreds en viss oro bland passagerarna. Bron var när den byggdes, med 85 meters längd och höjd 12 meter, en av de största i det statliga järnvägsnätet. Den tillverkades av Bergsunds mekaniska verkstad i Stockholm. Där byggdes 762 broar under en följd av år.

Banan invigdes officiellt 1 december 1866.

Invigningståget med två landshövdingar och Järnvägsstyrelsens högra funktionärer avgick efter frukost i Laxå stationsrestaurang. Vid ankomsten till Kristinehamn förklarade statsrådet Lagerstråle, å konungens vägnar, banan öppnad. En festkommitté bestående av brukspatron G Wahlund, vågmästare J.E. Andersson, kammarherrarna Th. I Leijionhielm och O. Nordenfeldt, kapten H.R. Wikander och ingenjör H. Asplund planerade firandet.

Inbjuda gäster

På kvällen dukades en stor middag upp i Assembléhuset för inbjudna gäster. Från isen vid torgen sköt man av ett stort fyrverkeri och utefter stränder och kajer brann det i eldkorgar. Stadens affärer höll stängt. Hela staden var i feststämning. Betydelsen som knutpunkt för handel och kommunikation ökade. Från kungen kom ett telegram som lydde:

Med tillfredställelse har jag mottagit underrättelsen om öppnandet af jernbanan mellan Laxå och Christinehamn. Jag hoppas att denna nya väg skall blifwa ett medel till ytterligare framgång och förkofran för landet.

Så småningom kom regelbunden person- och godstrafik igång med två dagliga turer i varje riktning. Restiden var då 2 timmar och 40 minuter med vanligt person- och godståg.

Korsningen med järnvägen mellan Sjöändan och Kristinehamn byggdes som en plankorsning, d v s bara korsande spår utan möjlighet att byta linje. Den fanns kvar till 1876.

Sjöandan

Senare drogs anslutningen längre väster ut och ändrades från smalspår till normalspårsvidd och då kunde man växla mellan de båda banorna. Vid Sjöändsbanans slut byggde man ett nytt våghus och ny kaj i inre hamnen.

Vidare transport till Karlstad fick fortfarande göras med hästskjuts eller båt fram till september 1869 då man invigde sträckningen fram till Karlstad. Vidare till Arvika kunde man inte komma förrän 1871.

Kristinehamns övre station 1870.

Resan från Kristinehamn till Karlstad kostade 1 riksdaler riksmynt och 50 öre. Omräknat till motsvarande köpkraftsvärde idag blir det 96 kr.

Järnvägens ankomst betydde mycket både under tiden den byggdes, i form av många arbetstillfällen men också till en utveckling av näringslivet.

Per Bolander, Föreningen för byggnadskultur

Så här jobbar NKP med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.